Policy conditionality – a new instrument in the EU budget post-2020?

Författare: Kölling Mario

EU står inför flera långsiktiga utmaningar med konsekvenser för budgeten. Mot den bakgrunden tycks både EU:s institutioner och medlemsstaterna inse vikten av att fokusera mer på europeiskt mervärde. Det skriver Mario Kölling, professor i statsvetenskap. (2017:10epa)

Ett omdebatterat verktyg i budgeten är villkorad finansiering. EU:s nästa långtidsbudget kan komma att innehålla starkare krav på att medlemsstaterna uppfyller specifika villkor för att få medel ur EU:s budget, så kallad konditionalitet. Det handlar särskilt om ekonomiska rekommendationer och respekten för rättsstatens principer.

För att utröna möjligheterna till konditionalitet i nästa långtidsbudget analyserar författaren de befintliga mekanismernas styrkor och svagheter. Som han påpekar har det å ena sidan alltid funnits ett visst mått av villkorad finansiering i EU:s omfördelningspolitik, å andra sidan har mekanismerna utökats sedan 2013.

Stort svenskt stöd för EU men inte för ökad integration

Juni 2020 Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Svenska medborgare är mer positiva till EU än någonsin men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av 2019 års opinionsundersökning, som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet. (2020:9epa)

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)