Idag står nio EU-medlemmar utanför euroområdet. Två av dem har fördragsenliga undantag och sex uppfyller inte de så kallade konvergenskriterierna. Bara ett land kan – om det vill – införa euron på ganska kort sikt, nämligen Sverige. I själva verket har Sverige en skyldighet att gå med: alla medlemsländer har nämligen åtagit sig att träda in i euroområdet när de uppfyller kriterierna.

Ett medlemsland kan knappast tvingas in i valutasamarbetet, men EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker flaggade nyligen för att den formella skyldigheten kommer att tas på större allvar. Sverige har därför anledning att tänka igenom sitt beslut på nytt och förbereda sig på att motivera det. Det menar statsvetaren Martin Höpner vid Max Planck-institutet för samhällsstudier i Köln, Tyskland, där han leder en forskargrupp med inriktning på den europeiska integrationens politiska ekonomi.

I denna analys tittar han närmare på argumenten för och emot att Sverige inför euron. Aspekter som tas upp är euroområdets utveckling, opinionsstödet i Sverige, ekonomiska resultatmått, kontrollen över växelkursen, räntepolitikens oberoende, riskpremier på statsobligationerna samt eventuella framtida omfördelningssystem mellan euroländerna.

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

19 oktober 2018 09:38 Kuusik Piret, Raik Kristi

De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter.