Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning

Författare: Nyberg Linda

EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2)

EU:s statsstödsregler är till för att de europeiska företagen ska konkurrera på så lika villkor som möjligt. Utgångspunkten är att fri konkurrens skapar effektiva marknader, vilket i sin tur antas gynna samhället i stort genom lägre priser, bättre kvalitet och mer innovation.

I den här rapporten undersöker forskaren Linda Nyberg statsstödsreglerna från ett statsvetenskapligt perspektiv. Fokus ligger på de politiska föreställningar om relationen mellan stat och marknad som regelverket vilar på.

I rapporten går författaren igenom definitioner av statligt stöd, tillåtna undantag och EU:s styrning av statliga stöd i syfte att skapa förståelse för den bakomliggande ideologin och hur den har utvecklats. Den ideologiska grundvalen innebär enligt henne att offentliga beslutsfattare har lärt sig att resonera om sina val med marknaden som norm. Den har också bidragit till en förskjutning i synen på statens roll i politiken – från ett ideal om en aktiv stat till ett ideal om en mer passiv stat som skapar förutsättningar för fri konkurrens.

Målet med rapporten är i första hand att stimulera till en diskussion om hur EU styr genom statsstödsreglerna och hur den styrningen påverkar demokrati och politiskt handlingsutrymme.

Linda Nyberg är fil.dr i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Maj 2020 Skedinger Per

Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten. (2020:4epa)

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)