Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations

Författare: Youngs Richard

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Flera ledare inom EU har markerat att Europeiska unionen bör bli mer geopolitisk, bland annat Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Men vad betyder det och vilka risker finns det?

I en ny Europapolitisk analys gör Richard Youngs, professor i internationell politik och verksam vid tankesmedjan Carnegie Europe i Bryssel, en kritisk granskning av de geopolitiska ambitionerna. Han menar att EU sedan länge har rört sig i geopolitisk riktning genom att allt mer prioritera EU-ländernas intressen i världen – före försvaret av regler för demokrati och marknadsekonomi.

Samtidigt rimmar inte utvecklingen av EU:s utrikespolitiska agerande med en geopolitisk inriktning, menar författaren. Han pekar på tre tendenser i unionens utrikespolitik:

  • Mer tonvikt vid EU:s egen säkerhet än på att främja säkerhet i världen.

  • Mer fokus på geoekonomi än på geopolitik.

  • En mer flexibel inställning till den globala ordningen, det vill säga försvar av den multilaterala ordningen när det är möjligt och anpassning till maktpolitik när det passar bättre.

Eftersom det geopolitiska ”narrativet” utgår från tvivelaktiga antaganden riskerar EU:s internationella identitet att bli än mer oklar och dubbeltydig, skriver Youngs. Han menar att EU istället behöver en mer genomtänkt syn på sina intressen, som även innefattar de värden EU vill stå för. Krisen kring hanteringen av covid-19-pandemin kan dessutom leda till att de tre tendenserna förstärks och att fokuseringen på kortsiktiga intressen blir ännu tydligare.

EU Industrial Policy in a Globalised World – Effects on the Single Market

Juni 2020 Andhov Marta, Bastidas Venegas Vladimir, Engberg Katarina, Hettne Jörgen, Papadopoulos Thomas, Wiberg Maria

När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad. (2020:1op)

Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative

Mars 2020 Cornell Svante E, Swanström Niklas

Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1)