Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Författare: Skedinger Per

Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten. (2020:4epa)

Den nyligen tillträdda Europeiska kommissionen har förbundit sig att lägga fram förslag om gemensam reglering av minimilöner på EU-nivå. De uttalade syftena är framför allt fördelningspolitiska, då regleringen främst ska skydda lågavlönade och minska fattigdomen i EU. I debatten har det även förekommit protektionistiska argument, det vill säga att höjda minimilöner skulle minska lönekonkurrensen från medlemsstater med lägre löner.

I denna Europapolitiska analys går nationalekonomen Per Skedinger igenom vad kommissionen försöker uppnå, hur minimilönesystemen i EU fungerar och vad forskningen säger om minimilönernas effekter.

Författarens slutsats är att både faktiska förhållanden och forskning på området talar mot överstatlig reglering av minimilöner. Han konstaterar bland annat följande:

  • Minimilönenivåerna i EU:s medlemsstater tycks närma sig varandra snarare än tvärtom.

  • Även om minimilöner bidrar till högre löner för de lägst betalda har andelen lågavlönade inte ökat i någon större utsträckning.

  • Minimilöner tycks vara ett trubbigt instrument för fattigdomsbekämpning, då personer i den gruppen ofta saknar arbete.

  • Eftersom fler faktorer styr sysselsättningseffekterna har medlemsstaterna

    ett informationsövertag gentemot kommissionen när det gäller de nationella arbetsmarknaderna i allmänhet och lönesättningen i synnerhet.

EU:s mervärde skulle snarare vara att samla systematisk information om minimilöner i samtliga medlemsstater. Det skulle möjliggöra jämförelser och erfarenhetsutbyten om vilka typer av lönesystem som fungerar bättre respektive sämre på arbetsmarknaderna.

Stort svenskt stöd för EU men inte för ökad integration

Juni 2020 Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Svenska medborgare är mer positiva till EU än någonsin men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av 2019 års opinionsundersökning, som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet. (2020:9epa)

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)