Nationella domstolar: en balanserande kraft mellan europeisk integration och nationell suveränitet

Författare: Leijon Karin

För att tolka EU-rätten kan nationella domstolar behöva ett förhandsavgörande från EU-domstolen. När domstolar vänder sig dit anses de stärka den rättsliga integrationsprocessen. Men genom att undersöka hur de agerar ger statsvetaren Karin Leijon en mer nyanserad bild av deras bidrag till integrationen. (2020:3epa)

Nationella domstolar har en viktig roll i EU:s konstitutionella system och bidrar till ett effektivt genomförande av de gemensamma EU-reglerna. Om de är säkra på hur reglerna ska tolkas tillämpar de EU-rätten direkt, och i mer osäkra fall begär de ett förhandsavgörande från EU-domstolen. I ett EU-perspektiv bidrar förhandsavgöranden till att EU-rätten tolkas så enhetligt som möjligt i de olika medlemsstaterna.

Tydlig rättspraxis från EU-domstolen hjälper nationella domstolar att avgöra när de ska begära ett förhandsavgörande, men eftersom de nationella domstolarna agerar på egen hand uppstår ett visst utrymme att välja när de ska vända sig till EU-domstolen. De kan också agera på olika sätt när de begär ett förhandsavgörande.

I den här analysen redogör statsvetaren Karin Leijon för de nationella domstolarnas agerande. Hon tittar på om de låter EU-domstolen avgöra politiskt känsliga ärenden, och om de bifogar egna åsikter som stödjer EU-rätten eller den nationella rätten.

Tidigare forskning har fokuserat på den kvantitativa aspekten: många hänskjutna mål har setts som ett uttryck för att domstolarna stödjer den rättsliga integrationen, medan få eller inga begärda förhandsavgöranden har antagits spegla en avog inställning till integrationsprocessen.

Genom att analysera domstolarnas beteendemönster ger författaren en delvis ny bild: de nationella domstolarna kan inte uteslutande ses som antingen främjare av europeisk integration eller försvarare av nationellt självbestämmande. Deras agerande bör istället tolkas som ett bidrag till en balansering mellan medlemsländernas och EU:s intressen.

Analysen bygger på författarens avhandling från 2018.

Suspension of EU funds for breaches of the rule of law – a dose of tough love needed?

Juni 2020 Łacny Justyna, von Bogdandy Armin

Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för. (2020:7epa)

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)