Suspension of EU funds for breaches of the rule of law – a dose of tough love needed?

Författare: Łacny Justyna, von Bogdandy Armin

Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för. (2020:7epa)

Under senare år har respekten för rättsstatens principer försvagats i vissa EU-medlemsstater. Detta är problematiskt med hänsyn till unionens grundläggande värden. Men det innebär också att EU:s rättsordning inte kan fungera som den ska och att EU:s medel inte används på rätt sätt i de berörda medlemsstaterna.

Mot den bakgrunden har Europeiska kommissionen föreslagit en förordning ”om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna”. Utgångspunkten är att EU:s finansiella intressen inte kan skyddas utan respekt för rättsstatens principer. Enligt förslaget ska EU:s institutioner därför kunna stoppa överföringar av EU-medel till en medlemsstat som uppvisar ”generella brister när det gäller rättsstatens principer”.

I den här analysen granskar författarna de viktigaste delarna i kommissionens initiativ, efter Europaparlamentets ändringar. De menar att EU behöver och har befogenhet att införa ett system för villkorade utbetalningar, så kallad konditionalitet.

Däremot är de mer kritiska till vissa aspekter som rör tillämpningen och pekar på följande svagheter:

  • Alltför bred definition av de situationer som tillåter indragna utbetalningar.

  • Brister när det gäller regleringen av de åtgärder som ska vidtas.

  • Oklart rättsläge för förfarandet (omvänd kvalificerad majoritet) vid beslut om sanktioner.

  • Risk för att en medlemsstat förlorar EU-medel permanent.

  • Svagt rättsskydd för mottagare av EU-medel.

Armin von Bogdandy är professor och direktör vid Max Planck-institutet för jämförande offentlig rätt och internationell rätt i Heidelberg.

Justyna Łacny är professor vid Warszawas tekniska universitet, institutionen för förvaltning och samhällsvetenskaper.

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)