Genom Lissabonfördraget gavs de nationella parlamenten rätt att pröva om förslag till lagstiftnings­akter inom EU är förenliga med subsidiaritets­principen, vilket i ett särskilt protokoll angående denna princip kallas systemet för tidig varning. I den här analysen hävdar författaren att den...

Läs mer
Författare:

Enligt Europa 2020-strategin bör myndigheter använda offentlig upphandling för att stödja gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd och goda sociala villkor. I analysen diskuteras Europeiska kommissionens förslag till nya upphandlingsregler där strategisk upphandling uppmuntras....

Läs mer
Författare:

Sveriges förmåga att snabbt och effektivt införa EU:s regler i svensk rätt har varierat genom åren. En relativt stor andel av klagomål på och rättsprocesser mot Sverige gäller just förseningar och andra brister i genomförande av EU-regler. Eftersom EU har skärpt sanktionsreglerna för länder som...

Läs mer

Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I den här antologin diskuteras...

Läs mer

EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga. I den här publikationen diskuterar Jörgen Hettne, forskare i...

Läs mer
Författare:

När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns. I huvudsak handlar det om att kvalificera vissa tjänster som...

Läs mer
Författare:

Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi. I denna analys diskuteras vad detta betyder samt om Lissabonfördraget i övrigt kan bidra till att minska EU:s...

Läs mer
Författare:

En genomgång av Lissabonfördragets viktigaste förändringar samt en belysning av  problematiken kring dess ratificering i Sverige och övriga medlemsstater.

Även om det finns vissa begränsade delar av rapporten som behandlar frågor vilka idag endast har historisk betydelse framförallt...

Läs mer

Nummer 4 av European Policy Analysis behandlar mandatet till reformfördrag som antogs vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2007. Det nya fördraget innebär ett nytt försök att ge EU nya verktyg för att ta sig an framtidens utmaningar.

Författarna diskuterar vad det nya fördraget...

Läs mer

I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med...

Läs mer

Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende...

Läs mer

I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett...

Läs mer

Denna rapport har i huvudsak tre syften. För det första analyseras de förändringar för domstolarna som Nicefördraget banade väg för. I detta sammanhang berörs även vissa nyligen införda ändringar i domstolarnas rättegångsregler som syftar till att effektivisera rättegångsförfarandet.

...

Läs mer
Författare:

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993. Principen antyds på flera ställen i EU-fördraget men kom ändå främst att uppfattas som en juridisk princip, eftersom den...

Läs mer
Författare: