EU:s budget

Projektansvariga: Jonas Eriksson

EU:s budget har trots sin ringa storlek (cirka en procent av EU:s BNI) en avsevärd politisk effekt, inte minst när det gäller att fungera som ett smörjmedel i integrationsprocessen, medan de ekonomiska effekterna av budgetens utgifter är mer omdiskuterade. Sieps har under flera år analyserat olika reformalternativ som har syftat till att på olika sätt förbättra budgetens intäkts- och utgiftssidor. Vi har även utvärderat effekterna av de institutionella förändringarna som följde av Lissabonfördraget samt försökt att identifiera förändringar som skulle möjliggöra en mer genomgripande budgetreform.

Den nuvarande fleråriga budgetramen sträcker sig till år 2020. Erfarenheten hittills säger att det är innan förhandlingarna om en ny flerårig ram tar fart som det finns en möjlighet att föra en fri diskussion som inte är låst av Europeiska kommissionensns lagda förslag, nettobetalarnas strävan att reducera budgetens storlek, m.m. Diskussioner har redan inletts inför den halvvägsöversyn som närmar sig.

Flera frågor är aktuella. Fördraget medger en budgetperiod om fem till sju år, den kortare varianten möjliggör anpassning till parlamentets och kommissionens mandatperioder. En annan sak är graden av flexibilitet under budgetperioden(?). För närvarande är den allra största delen av anslagen låsta i nationella potter som är mer eller mindre fredade för sju år i taget. Vad som återstår av gemensamma medel är så lite att omprioriteringar försvåras och lätt går ut över ändamål med högt europeiskt mervärde, såsom forskningen och de yttre relationerna. Detta inskränker EUs krishanteringsförmåga. En tredje fråga gäller kommissionens maktmedel gentemot medlemsstater som inte uppfyller sina förpliktelser. Den europeiska planeringsterminen ger nya möjligheter. En makroekonomisk konditionalitet har redan införts, men andra former av villkorande diskuteras också.

Under de närmaste åren avser Sieps att ta fram studier som bidrar till dessa diskussioner.

 

Publikationer