EU:s konstitutionella utveckling

Projektansvariga: Josefin Almer WulffGöran von Sydow och Anna Wetter

Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, medförde ett stort antal förändringar på centrala områden. Fördraget markerade slutpunkten i en lång konstitutionell förändringsprocess och ändrade samarbetets karaktär inom en rad politikområden. Alltjämt råder det dock osäkerhet om dessa förändringars faktiska konsekvenser och hur de påverkar EU som konstitutionell ordning. Genom Storbritanniens beslut att hålla folkomröstning om landets framtid i EU – samt genom de krav som premiärminister David Cameron har villkorat landets medlemskap med – får frågan om huruvida EU står inför fördragsändringar ny aktualitet. Sieps har sedan 2003 fortlöpande analyserat den konstitutionella utvecklingen och avser att fortsätta med det under 2016.

Under 2016 fortsätter också arbetet med att analysera de svenska domstolarnas roll i EU-samarbetet, i syfte att ge en helhetsbild av de förändringar som har skett under Sveriges medlemskap i EU. Ett angränsande tema gäller frågan om vilken typ av arenor för konfliktlösning som finns i EU. EU-domstolens roll brukar framhållas, och för att belysa domstolen som aktör och arena kommer en rapport som granskar den svenska inställningen till EU-domstolen som lagprövningsinstitut att tas fram.

Vidare ges EU:s straff- och processrättsliga utveckling inom ramen för Lissabonfördraget särskild uppmärksamhet också under 2016. Bland annat förbereds en europapolitisk analys om hur EU:s regelverk för processrättens område fungerar i praktiken.

 

Publikationer