I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.
Rapporten ger en översikt över frågor som väcks i samband med Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap. Frågor om huruvida Turkiets reformprocess kommer att kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och vilka faktorer som kommer att bli avgörande i förhandlingarna tas upp.
Rapporten publicerades i april 2005 och utvärderar Luxemburgs ordförandeskap med fokus på Stabilitets- och tillväxtpakten samt Lissabonprocessen.
Rapporten belyser Storbritanniens ordförandeskap, både tidigare och nuvarande, och ställer frågor av mer övergripande karaktär samt gör en bedömning av de resultat som hittills (oktober 2005) har uppnåtts och ger en överblick över de utmaningar som väntar.
Rapporten tar upp nationalekonomisk forskning med relevans för förslaget till ett nytt konstitutionellt fördrag. Bland annat diskuteras de nya beslutsreglerna i ministerrådet, begränsningen av antalet ledamöter i EU-parlamentet och införandet av den utträdesklausul i det nya fördraget som reglerar via regler som skall tillämpas när en medlemsstat önskar utträda ur EU.
I rapporten "Gamla och nya lagstiftare – om EU och straffrätt" analyseras om det konstitutionella fördragets förändringar på det straffrättsliga området är så begränsade att fördraget skulle kunna ratificeras av Sverige utan en grundlagsändring, eller om förändringarna är så omfattande att det åtminstone krävs att beslutet fattas i den form som krävs för stiftande av grundlag.
I oktober 2004 undertecknade unionens regeringschefer ett fördrag om upprättandet av en konstitution för Europa. Detta konstitutionella fördrag skulle senast i november 2006 ha ratificerats i samtliga medlemsstater.
En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?
Efter att ha genomgått den prövande processen att förhandla ett EU-medlemskap är 2004 års klass nu fullödiga medlemmar av unionen. Medlemskapet innebär att de har lika rättigheter att inte bara ta del av EU:s politik utan också att utforma den.
I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.