Förhandlingarna om EU:s årliga utgifter tas beslut med kvalificerad majoritet. I rapporten undersöker professor Mika Widgrén förhållandet mellan Minister-rådets röstregler och EU:s budgettransfereringar genom att använda en så kallad “power politics model”.
Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kom-petenscentrum för företagens sociala ansvar.
Europeiska unionen fick 2004 tio nya medlemmar. Före utvidgningen ökade dock oron i många av de gamla medlemsstaterna för implikationerna av denna process, framför allt bekymrade sig EU:s ledande politiker för "social turism", massinvandring samt negativa arbetsmarknadseffekter.
Internationella avtal är ett av Europeiska unionens huvudsakliga utrikespolitiska instrument. Användandet av internationella avtal har ökat under de senaste decennierna vilket resulterat i en komplex situation inte minst därför att avtalen ser olika ut i termer av grad av samarbete och integration samt att de spänner över en mängd olika sektorer.
EU:s ökade inflytande i världspolitiken har gett upphov till en livlig debatt om vilket inflytande unionen faktiskt har, dess grad av samstämmighet och de kvaliteter som kännetecknar dess beteende.
Det är inte tillåtet för EU:s medlemsstater att ha skatteregler som verkar hindrande för den fria rörligheten. Utvecklingen i EG-domstolens rättspraxis medför att fler och fler svenska skatteregler kan ifrågasättas.
Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.
Denna studie handlar om EU:s roll i lagstiftningsprocesserna i de förutvarande och nuvarande ansökarstaterna i Öst- och Centraleuropa och tar sin utgångspunkt i den unika process som anpassningen till EU utgör. Vid toppmötet i Köpenhamn 1993 fastställde det Europeiska Rådet de kriterier som måste uppfyllas för att ett land skall kunna bli medlem i EU.
Denna rapport analyser aktuella tendenser när det gäller beslutsprocesser i EU. I rapporten diskuteras orsakerna till och konsekvenserna av ”spelet” om valet av rättslig grund för ett lagstiftningsområde.
Unionsmedborgarskapet har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten inom EU och framför allt minskat kopplingen mellan fri rörlighet och ekonomisk verksamhet. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet. I denna rapport presenteras unionsmedborgarskapets syfte, problem och utvecklingstendenser i ett svenskt perspektiv.