EU:s budget: historia och framtid

Författare: Eriksson Jonas

Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)

Ambitionen att reformera och modernisera EU:s budget är inte ny. I dag är behovet emellertid större: efter britternas utträde ska fler utgifter finansieras med mindre pengar. Dessutom ökar förväntningarna på att EU ska ta sig an nya utmaningar, som främst gäller säkerhetsaspekter och inre splittring.

Mer genomgripande reformer är dock svåra att uppnå. I den här analysen sammanfattas historik, rättslig grund, processer, aktuella förslag och konfliktdimensioner kring unionens finanser.

Genomgången ger en bakgrund till den tröga beslutsprocessen och de svårförenliga positionerna mellan grupper av medlemsstater.

Jonas Eriksson är utredare i nationalekonomi vid Sieps.

Green paths through a pandemic

Juni 2020 Engström Mats

Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)

The long-term budget after COVID-19: The EU politicians’ guide to the galaxy

Maj 2020 Tarschys Daniel

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)