Regeringarna företräder medlemsstaterna i EU, men parlamentens delaktighet ökar. I dag har de nationella parlamenten bland annat möjlighet att föra en direkt dialog med EU:s institutioner. Sveriges riksdag har hittills valt att inte använda den kanalen, även om riksdagen är ett av de mest aktiva parlamenten i EU-samarbetet.

I den här analysen visar Jörgen Hettne, forskare i juridik och docent i EU-rätt, att grundlagen inte står i vägen för en sådan delaktighet. Hans slutsats är att riksdagen bör kunna påverka i ett tidigare skede, när det ligger i Sveriges intresse.

Förutsättningen är att den politiska lämpligheten bedöms från fall till fall. Det skulle, menar han, ge en demokratisk vinst och följa EU:s utveckling i stort.

Denna studie ingår i en kommande volym som ur olika aspekter belyser hur riksdagen och de politiska partierna påverkas av EU.

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

The Nordic-Baltic region in the EU: A loose club of friends

19 oktober 2018 09:38 Kuusik Piret, Raik Kristi

De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter.