Ska riksdagen ha en mer aktiv dialog med EU:s institutioner?

Författare: Hettne Jörgen

I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.

Regeringarna företräder medlemsstaterna i EU, men parlamentens delaktighet ökar. I dag har de nationella parlamenten bland annat möjlighet att föra en direkt dialog med EU:s institutioner. Sveriges riksdag har hittills valt att inte använda den kanalen, även om riksdagen är ett av de mest aktiva parlamenten i EU-samarbetet.

I den här analysen visar Jörgen Hettne, forskare i juridik och docent i EU-rätt, att grundlagen inte står i vägen för en sådan delaktighet. Hans slutsats är att riksdagen bör kunna påverka i ett tidigare skede, när det ligger i Sveriges intresse.

Förutsättningen är att den politiska lämpligheten bedöms från fall till fall. Det skulle, menar han, ge en demokratisk vinst och följa EU:s utveckling i stort.

Denna studie ingår i en kommande volym som ur olika aspekter belyser hur riksdagen och de politiska partierna påverkas av EU.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

5 juni 2019 09:44 Wenander Henrik

EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen.