Tema: Coronakrisen och EU
Coronapandemin drabbar alla länder i EU och ställer EU-samarbetet på sin spets. Sieps kommenterar i media och analyserar olika dimensioner av krisen. (Juni 2021)
Coronapandemin drabbar alla länder i EU och ställer EU-samarbetet på sin spets. Sieps kommenterar i media och analyserar olika dimensioner av krisen. (Juni 2021)
Här nedan hittar du Sieps publikationer, poddsamtal och kommentarer i media på temat coronakrisen och EU.
Sieps publikationer om EU och coronakrisen
Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)
EU har sjösatt stödprogrammet SURE, som ska hjälpa medlemsländerna att låna pengar till åtgärder under coronakrisen. Som finansiering lånar EU pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, fördelar och risker med gemensam upplåning. (2021:3epa)
I coronakrisen har flera medlemsstater vidtagit exceptionella åtgärder med långtgående konsekvenser för andra EU-länder. Effekterna tydliggör behovet av ett mer formellt mandat för EU att fatta beslut i framtida kriser, skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (2020:16epa)
I spåren av pandemin föreslår EU att unionens utgifter ska finansieras genom gemensam upplåning. Planen innebär inte en fullfjädrad överstatlig finanspolitik men kan på sikt minska motståndet mot mer överstatlighet. Det skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:11epa)
Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)
EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon. (Maj 2020)
The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)
I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)
Coronakrisen skakar nu världen och ställer EU-samarbetet på sin spets. På längre sikt lär krisen utvisa om medlemsstaterna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (April 2020)
Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär. (Augusti 2020)
EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)
Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)
När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020)
Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)
Coronapandemin och medlemsstaterna
EPIN (European Policy Institutes Network) är ett nätverk för tankesmedjor och institut som analyserar och diskuterar EU-politiska frågor. Nätverket ger regelbundet ut publikationer som samlar korta bidrag från tankesmedjor och institut runtom i Europa.
EPIN:s senaste publikation handlar om hur pandemin har påverkat EU:s demokratier, The effect of Covid on EU democracies. För bidraget om Sverige står Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, och Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.
Jakob Lewander har även medverkat i två tidigare publikationer (april och juni 2020) om hur medlemsstaterna har agerat under coronakrisen:
"The case of Sweden – keep calm and trust the system" i EU crisis response in tackling Covid-19 – Views from the member states" (red. Sophia Russack) och
"Cracking down on development cooperation won’t buy you votes" i ‘Coronationalism’ vs a geopolitical Europe? EU external solidarity at the time of Covid-19 (red. Loes Debuysere).
Poddsamtal: EU och coronakrisen
Flera av Sieps poddsamtal har berört EU:s hantering av coronakrisen och krisens påverkan på unionen:
#1 EU:s återhämtningsplan – ett avgörande steg? 29 maj 2020 (44 min)
#2 Gröna given, corona och EU:s återhämtning, 16 juni 2020 (30 min)
#3 Sommarens stora uppgörelse – på väg mot ett förändrat EU? 21 augusti 2020 (54 min)
#5 Tillståndet i unionen, rättsstaten och strategisk autonomi, 23 september 2020 (40 min)
#6 Har nöden någon lag? Konstitutionell reglering, nödtillstånd och EU, 28 oktober 2020 (31 min)
#10 EU:s framtid och Sveriges roll i EU – samtal med Lars Danielsson, 11 mars 2021
#11 Samtal med Alexander Stubb – vaccinkris, hälsounion och EU:s funktionssätt, 26 mars 2021
#12 Konstitutionell krock under coronakrisen, Turkiet och en dansk EU-skeptiker, 8 april 2021
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och de nya insatserna med anledning av coronakrisen – Sieps direktör Göran von Sydow kommenterar i SVT:s Aktuellt.
EU:s nya långtidsbudget för utgifter och åtaganden framöver har påverkats av coronakrisen. Hinner parterna enas i tid? Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, deltar i ett panelsamtal arrangerat av Europaparlamentet i Sverige.
Vilka är skiljelinjerna i frågan om finansieringen av en återhämtning inom EU? Sieps direktör Göran von Sydow kommenterar i SVT:s Aktuellt inför förhandlingarna om EU:s hjälppaket.
Från budgetstrid på promillenivå till gemensamt låneansvar? Göran von Sydow, direktör vid Sieps, kommenterar planen för ekonomisk återhämtning inom EU.
EU-kommissionen vill låna miljarder för att ge hjälp åt coronadrabbade medlemsländer. Är detta ett avgörande och oåterkalleligt vägval för unionen? Kanske ett steg mot en federal stat? Samtal med Göran von Sydow från Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
Digitalt panelsamtal om vägvalen i EU:s kommande långtidsbudget 2021–2027. Europaparlamentets kontor i Sverige organiserade och medverkade gjorde bland andra Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps.
EU-kommissionen har lagt fram ett enormt återhämtningspaket för att hjälpa EU-länderna ur krisen. Men det handlar inte bara om pengar. Coronakrisen öppnar för att spräcka gamla tabun, säger Göran von Sydow, direktör vid Sieps.
Sverige blir en allt vilsnare aktör i Europa när EU under coronakrisen styrs mer från Berlin och Paris. Sverige har länge litat på brittisk uppbackning. Nu måste vi förankra vår EU-politik på fler håll i Europa, men det är vi fortfarande ovana vid. Det hävdar Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.
Sverige har varit medlem i EU i 25 år, vilket har påverkat landet på många sätt. Hela EU befinner sig just nu i en krissituation på grund av coronaviruset och i Sverige fattar regeringen ständigt nya snabba beslut. Frågan är vad detta för med sig för hälsa och ekonomi, men även för demokratin. Riksdagens talman Andreas Norlén och Sieps direktör Göran von Sydow samtalar.
Christophe Hillion, Senior Researcher in Law at SIEPS, writes on the development of the judiciary in Poland and Hungary in relation to the process of withdrawal from the EU.
Spänningarna inom EU och svårigheten att jämföra coronakrisen med tidigare kriser kommenteras av Göran von Sydow, direktör vid Sieps.
I ett panelsamtal om rättsstaten och den pågående pandemin summerar Göran von Sydow, direktör vid Sieps, framväxten av samstämmighet och konflikter kring rättsstatsprincipen inom EU.
Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, kommenterar i spansk radio den svenska strategin mot pandemin och talar bland annat om myndigheternas roll i Sverige, tilliten i samhället och det individuella ansvaret.
Utökade befogenheter för regerande partier medför alltid risker – och de kan försvåra EU-samarbetet, enligt Göran von Sydow, direktör vid Sieps.
Coronaviruset prövar Europas ledare – och hur ska en återgång till ett vanligt liv gå till? Göran von Sydow, direktör vid Sieps, kommenterar.
Extraordinära åtgärder kräver att beslut fattas nära medborgarna – samtidigt kan ensidiga insatser gå ut över det europeiska samarbetets fördelar. Göran von Sydow, direktör vid Sieps, kommenterar coronakrisens påverkan på EU-samarbetet.
Varför gnisslar samarbetet mellan medlemsländerna? Kommer EU att stärkas eller försvagas av krisen? Göran von Sydow, direktör på Sieps, ger sin syn på saken.
Hur ska unionen klara den ekonomiska kris som orsakats av coronapandemin? Medlemsländerna är oeniga. Göran von Sydow, direktör på Sieps, kommenterar gårdagens EU-toppmöte.
EU institutions and member states must act quickly and coherently in response to the COVID-19 crisis, writes Mats Engström. He suggests six points to consider when EU institutions work out post-crisis recovery plans.
Coronapandemin har blivit ett stresstest utan dess like för EU. Klarar unionen utmaningen? Och när ska hjulen börja rulla igen? EU har visat sig förvånansvärt snabbfotat i krisen. Kommer det att stärka unionen, eller får de nationella intressena övertaget i coronasmittans spår? Göran von Sydow, direktör på Sieps, kommenterar.
Vad händer på EU-nivå och hur påverkas unionen av krisen? Göran von Sydow, direktör på Sieps, kommenterar läget.