Tema: EU:s budget

Vart sjunde år förhandlar EU:s medlemsstater om unionens långtidsbudget. I Sieps analyser diskuteras flera aspekter på EU:s budget, bland annat hur brexit påverkar, fördelningen mellan medlemsstaterna och vilka krav som ställs på medlemsstaterna för att de ska få medel ur EU:s budget. (Augusti 2023)

Nedan hittar du Sieps analyser på temat EU:s budget. Här ingår också publikationer om villkorsmekanismen, det vill säga förordningen om de krav på en fungerande rättsstat som en medlemsstat måste uppfylla för att få medel ur EU:s budget. (Fler analyser av rättsstatsprincipen finns under temat EU och rättsstaten.)

New Funds for the EU: the Case for a Market Access Fee

EU och dess medlemsstater står inför många utmaningar, från säkerhet och migration till innovation och klimatförändringar. En del är existentiella, alla kräver gemensamma insatser och alla är kostsamma att hantera. Mot den bakgrunden undersöker Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, möjligheterna att stärka EU:s finanser och pläderar för en avgift för tillträde till EU:s marknad. (2022:7epa)

EU:s roll i finansieringen av Ukraina-insatser

Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt. (2022:11epa)

Next Generation EU: Solidarity, Opportunity, and Confidence

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)

Villkorsmekanismen: rättsstatsprincipen och EU:s budget

EU-domstolen godkänner: budgeten ska kopplas till respekt för rättsstaten

EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen. (Mars 2022)

Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip?

Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (2021:9epa)

Webbinarium: EU:s budget och Next Generation EU

Webbinarium EUs budget.PNG

Perspektiv på EU:s budget

Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, ger i flera kortare analyser perspektiv på EU-budgeten.

 

The long-term budget after COVID-19: The EU politicians’ guide to the galaxy

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)

 

EU:s budget 2021–2027: Vad får motkraften kosta?

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps. (Oktober 2019)

Administration: the hidden star of the EU budget

Att skära ned på byråkrati är en populär ambition men i grunden missvisande. Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, slår ett slag för en tillgång som är avgörande för EU:s överlevnad och framgång. (Oktober 2019)

Fler publikationer om EU:s budget

EU:s budget: historia och framtid

Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. (2018:4epa)

The EU budget after 2020

Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics. (2017:9epa)

The Future of the EU Budget

En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer. (2017:6)

Seminarier

Hur mycket är EU värt?

Den 18 april 2018 anordnade Sieps och EU-kommissionens representation i Sverige ett seminarium om EU:s nästa långtidsbudget. Diskussionen inriktades på kommissionens kommande förslag. Se seminariet eller läs en sammanfattning (2 s)

Brexit och EU:s framtida budget

Iain Begg är en av de ledande experterna på såväl EU:s budget som de ekonomiska följderna av brexit. Den 10 november 2017 talade han vid ett Sieps-seminarium om EU:s nästa långtidsbudget mot bakgrund av brexit-processen. Se seminariet eller läs en sammanfattning på svenska (2 s).

Tidigare publikationer

Fiscal Federalism, Subsidiarity and the EU Budget Review

Det råder stor enighet om att EU:s budget är omodern och att den behöver reformeras. Budgetens funktion som ekonomiskt styrmedel skiljer sig på avgörande sätt från hur statsbudgeten normalt fungerar i nationalstater, skriver författaren Iain Begg. (2009:1)

The EU Budget – What Should Go In? What Should Go Out?

EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela EU:s samlade BNI. Det skriver författarna till denna antologi. (2011:3)