Tema: EU i omvärlden

Alltsedan EU grundades har den europeiska integrationen och utvecklingen av multilaterala institutioner gått hand i hand. Ifrågasättandet av den globala ordningen har därför stor påverkan på EU som organisation och samarbete. Sieps analyser berör olika aspekter av EU i omvärlden. (Juni 2020)

Här nedan hittar du Sieps publikationer som berör temat EU i omvärlden.

 

EU och den globala ordningen: Hur kan EU bidra till att internationella organisationer genomför FN:s hållbarhetsmål? (Juni 2020)

 

I september 2015 antog FN:s medlemsländer de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. EU har införlivat målen med sitt eget arbete och är en stor global aktör inom alla berörda områden.

I den här översikten tecknar Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, en övergripande bild av utmaningarna för den multilaterala ordningen och EU:s möjligheter att främja hållbarhetsmålen.

Av översikten framgår att målen skulle kunna utgöra en gemensam multilateral agenda, men att det finns flera hinder och begränsningar. En viktig omständighet är att den multilaterala ordningen har försvagats på senare år. Det handlar även om att

  • de internationella organisationerna på området har konkurrerande mandat

  • hållbarhetsmålen präglas av otydligheter och motsägelser

  • politiken styrs på flera nivåer, vilket öppnar för konflikter

  • många samhällen präglas av korruption, diktatur och klanstyre.

Ett argument i översikten är att det är både önskvärt och möjligt för EU att inta en ledande global roll. Ett problem för EU som aktör är dock den inre splittringen – svårigheten att ”tala med en röst”. Men enligt författaren är det inte givet att unionens styrka kommer sig av att tala unisont: inom EU gäller det snarare att verka för en större samsyn genom processer som bygger förtroende, och att utveckla handlingskraft – det räcker inte att hylla den multilaterala ordningen.

Ett annat argument är att Sverige kan inta en ledarroll inom EU, med tanke på intresset för och erfarenheterna av den politikutveckling som efterfrågas globalt.

För att bli en inflytelserik aktör krävs dock mer kunskap om andra länders värderingar och ståndpunkter, inte minst om likheter och skillnader i synen på samhällsutveckling. En viktig poäng i det sammanhanget är att ökad politisk integration inte måste leda till att alla länder blir lika.

Översikt hållbarhetsmålen.PNG

Publikationer om EU och omvärlden

Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative

Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1)

Handelspolitiken mellan EU och USA – omförhandling eller sammanbrott?

Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal. (September 2018)

Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot. (2018:4)

Lissabonfördraget 10 år

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Lissabonfördraget och EU som utrikespolitisk aktör

The Obsolescence of the European Neighbourhood Policy

Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS. (2017:4)

Inside and Outside: EU External Relations in Focus

Utrikespolitik har alltid omgärdats av viss sekretess och EU:s utrikespolitik utgör därvidlag inget undantag. Av hänsyn till säkerhet och internationella förhandlingar som förs i all förtrolighet, hanterar utrikespolitiska aktörer som ministerrådet och utrikestjänsten (EEAS) frågan genom att ”hemligstämpla” dokument. Deirdre Curtin och Christina Eckes är professorer i EU-rätt. (2016:13)