Frågor & svar: EU och rättsstaten

Vad menas egentligen med en rättsstat, varför kritiseras just Polen och vad gör EU:s institutioner? (Augusti 2018)

För att bli medlem av EU måste ett land bland annat uppfylla ett antal krav på demokrati, rättighetsskydd och rättsstat. Samtidigt utmanas just nu demokratin och rättsstaten i framför allt Polen. Det skapar spänningar inom EU och riskerar i sin tur att undergräva EU-samarbetet.

Vid Europaforum i Hässleholm den 29 augusti 2018 ägnades Sieps seminarium åt rättsstaten, demokrati och populism i Europa.

Vad menas med en rättsstat?

En rättsstat utgår från idén att ett samhälle är uppbyggt av regler som är förutsägbara och tillämpas objektivt. En rättsstat förutsätter inte demokrati men en demokrati förutsätter en fungerande rättsstat. Definitionerna av begreppet varierar något, men det råder stor enighet om att det innefattar ett oberoende rättsväsende som kan se till att lagar och regler efterlevs. Ett oberoende rättsväsende förutsätter att domstolarna och domarna inte är utsatta för politiska påtryckningar eller på annat sätt förhindras från att utöva sin verksamhet effektivt. Att respektera rättsstaten är något som alla medlemsstater har förbundit sig till: enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Varför kritiseras just Polen för att inte respektera rättsstatens principer?

Efter regeringsskiftet i Polen hösten 2015 påbörjades lagändringar som i första hand berörde landets konstitutionsdomstol. Lagändringarna ledde till kritik från Venedigkommissionen, ett rådgivande organ under Europarådet, och från Europeiska kommissionen, som inledde en utredning och kom med flera rekommendationer. Polen har i viss utsträckning hörsammat kritiken men samtidigt kommit med nya lagändringar som i grunden har gjort rättsväsendet mer beroende av den politiska makten. En viktig förändring är att pensionsåldern för domare sänks, vilket gör att den nuvarande regeringen kan nominera ett stort antal nya domare. Reformerna innebär också ett ökat politiskt inflytande vid tillsättande, befordran och avsättande av domare. En rad nationella och internationella organ menar att Polens rättsväsende inte lever upp till kraven på ett oberoende rättsväsende enligt internationella normer och landets egen konstitution. Den polska regeringen försvarar reformerna och menar att rättsväsendet behövde reformeras.

Vad har hänt efter all kritik mot Polen?

På EU-nivå är det framför allt kommissionen som hittills har agerat mot Polen. En av Europeiska kommissionens viktigaste uppgifter är just att se till att EU:s fördrag efterlevs. Kommissionen har bland annat inlett överträdelseförfaranden mot Polen vid EU-domstolen och föreslagit att artikel 7.1 i EU-fördraget ska aktiveras. I artikel 7 anges vad rådet får göra när EU:s värden äventyras i ett medlemsland. Hittills har rådet inte fattat något beslut och EU-domstolen har i skrivande stund inte avgjort huruvida Polens agerande strider mot EU-rätten.

Vad innebär artikel 7?

Beslut om att agera enligt artikel 7 i EU-fördraget fattas av rådet, det vill säga medlemsstaternas ministrar. Enligt artikel 7.1 kan rådet slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter rättsstatens principer och enligt artikel 7.2 att så faktiskt sker. I det första fallet krävs en majoritet på fyra femtedelar. I det andra fallet krävs enhällighet (bortsett från det land som är föremål för granskning) och då kan beslutet leda till att medlemsstatens rättigheter upphävs, till exempel rösträtten i rådet.

Vad kan nästa steg bli?

Förutom både kommissionens och rådets fortsatta dialog med Polen kan rådet alltså agera enligt artikel 7.1 eller 7.2 i EU-fördraget. En annan möjlighet är att EU drar in stöd till länder som inte följer reglerna om exempelvis oberoende rättsväsende. EU:s budgetförhandlingar, som inleddes i maj 2018, kan dock pågå under lång tid. EU-domstolen väntas också komma med en eller flera domar gällande Polen. Det kan bli en viktig pusselbit för huruvida rådet kommer att fatta beslut enligt artikel 7. För EU handlar det samtidigt om svåra avvägningar, eftersom det i förlängningen handlar om ett medlemslands möjligheter att förbli en fullvärdig medlem av EU.

Hur ser situationen ut i andra EU-länder?

I nuläget är det endast mot Polen som ett artikel 7-förfarande har påbörjats. En liknande samhällsutveckling pågår i Ungern: EU-domstolen har fällt Ungern för förändringar av pensionsåldern för domare, och kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande mot landet som gäller den nya lagen om utländska donationer till organisationer i det civila samhället. Men just reformerna av rättsväsendet är särskilt aktuella och långtgående i Polen. Det händer att andra EU-länder kritiseras för brister i respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, men överträdelserna har hittills inte ansetts vara av så systematisk natur att EU:s värden riskerar att allvarligt åsidosättas.

Hur hänger rättsstatens ställning samman med demokrati och populism?

Rättsstaten kan sägas utgöra skelettet i ett samhälle där medborgarna kan förvänta sig att demokratiskt beslutade regler efterlevs på ett förutsägbart och objektivt sätt. En demokrati kan inte fungera i praktiken utan att vara en rättsstat. En pågående diskussion rör sambandet mellan starkare populistiska tendenser och en försvagning av rättsstaten. Det har att göra med ett av kännetecknen för populism, nämligen att ifrågasätta den ordning för maktfördelning och oberoende domstolar som har byggts upp i Europas demokratier.

Varför hotas EU-samarbetet av hur rättsväsendet utvecklas i Polen?

Respekten för de gemensamma reglerna är själva grunden för EU, inte minst den fria rörligheten inom unionen. Hela samarbetet bygger således på att medlemsstaterna respekterar och tillhandahåller ett effektivt domstolsskydd av EU-rätten. Om en medlemsstat inte längre upprätthåller ett oberoende domstolsväsende undergrävs därför hela EU-samarbetet.