EU och företagsbeskattning – ett område av växande betydelse

Författare: Dahlberg Mattias

På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering.

Under 1990-talet antogs ett antal EU-direktiv inom området företagsbeskattning, främst i syfte att undanröja hinder på marknaden. Inriktningen har därefter ändrats.

Mot bakgrund av globalisering, valutaavreglering och därmed ändrade affärsmodeller är ambitionen numera att nå en rättvis och effektiv företagsbeskattning inom EU. Såväl det internationella samarbetet som aktiviteten på EU-nivå har också ökat betydligt. En viktig förändring är EU:s direktiv mot skatteflykt som trädde i kraft 2019.

Nya förslag rör bland annat digitala skatter och gemensamma bolagsskattebaser. Hur medlemsstaterna ställer sig till dem kan få avgörande betydelse för EU:s inriktning på området framöver. I synnerhet på skatteområdet ställs nämligen harmoniseringens fördelar mot den nationella suveräniteten.

I den här analysen behandlas internationell utveckling, befintliga EU-regler och deras påverkan på medlemsstaterna samt Europeiska kommissionens senare förslag på området. Stort utrymme ägnas också åt EU-domstolens praxis.

Analysen är den andra i en serie publikationer om hur EU påverkar svensk skattepolitik. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.

Samarbete och inflytande i EU:s ministerråd

Samarbete och inflytande i EU:s ministerråd

8 april 2019 17:23 Johansson Markus, Lindahl Rutger, Naurin Daniel

Trots brexit och förhandlingar om ett fördjupat EMU har medlemsstaternas relativa inflytande i rådet inte förändrats nämnvärt. Med undantag för Storbritannien behåller länderna sina positioner och Sverige är fortsatt efterfrågat som samarbetspartner.

Solidaritet i EU-rätten

Solidaritet i EU-rätten

3 april 2019 09:54 Södersten Anna

Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja.