Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg

Författare: Berg Linda

Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa)

När 2019 års val till Europaparlamentet ägde rum i Sverige låg riksdagsvalet och regeringsbildningen inte långt tillbaka i tiden. Mot den bakgrunden borde statsvetenskapens mest kända teori om val till olika politiska nivåer – teorin om andra rangens val – förutsäga vissa resultat. Ett av dem är lägre valdeltagande. 

Så blev inte fallet. Tvärtom blev valdeltagandet det högsta någonsin för ett svenskt Europaparlamentsval (55,3 procent).

I en eftervalsanalys diskuterar statsvetaren Linda Berg detta och fler resultat i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. Det svenska utfallet ställs i förhållande till forskning om väljarbeteenden men också till det generella mönstret i Europa.

Författaren jämför även valet 2019 med EU-valet 2014. En skillnad är ett större intresse för EU:s framtid än för specifika sakfrågor.

Jämfört med 2014 syns vidare större skillnader mellan kvinnor och män, men också när det gäller ålder, utbildning och bostadsort. I kombination med ett ojämnt fördelat valdeltagande över landet tycks resultatet peka på ökad polarisering – en tendens som enligt författaren bör tas på allvar.

EU:s budget 2021–2027:  Vad får motkraften kosta?

EU:s budget 2021–2027: Vad får motkraften kosta?

23 oktober 2019 11:01 Tarschys Daniel

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps.