The 2019 European Parliament Elections: Potential Outcome and Consequences

Författare: Frantescu Doru, Hix Simon

Valet till Europaparlamentet i maj präglas av ett nytt politiskt landskap i många EU-länder. De väntade resultaten tyder på instabila majoriteter och kan även förändra dynamiken mellan EU:s institutioner.

Samtidigt som EU står inför stora utmaningar väntas Europaparlamentet bli splittrat efter valet i maj. Aktuella opinionsundersökningar pekar på att de dominerande grupperna (EPP och S&D) kommer att gå tillbaka, EU-skeptiska partier gå framåt och den liberala gruppen ALDE få en tyngre position. Parlamentet som helhet väntas dra åt höger.

Hur skulle det resultatet kunna påverka EU-politiken och Europaparlamentets roll under nästa mandatperiod? 

För att se vad förändringarna kan leda till undersöker författarna till den här analysen maktbalans, koalitionsbyggande och röstmönster i det nuvarande parlamentet samt utfallet av tio viktiga omröstningar under perioden 2014–2019. 

Deras slutsats är att effekterna skulle bli splittring, oförutsägbarhet och flyktigare majoriteter. Ledarskapet i parlamentet blir troligen svagare, samtidigt som enskilda ledamöter kan öka sitt manöverutrymme. Det skulle bli svårare för Europeiska kommissionen att få parlamentets stöd för sina förslag, medan parlamentet sannolikt försvagas i förhandlingarna med medlemsstaterna i rådet. I slutändan ökar risken för handlingsförlamning på EU-nivå. 

Simon Hix är professor vid London School of Economics och Doru Frantescu är vd för VoteWatchEurope.

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.