The 2019 European Parliament Elections: Potential Outcome and Consequences

Författare: Frantescu Doru, Hix Simon

Valet till Europaparlamentet i maj präglas av ett nytt politiskt landskap i många EU-länder. De väntade resultaten tyder på instabila majoriteter och kan även förändra dynamiken mellan EU:s institutioner.

Samtidigt som EU står inför stora utmaningar väntas Europaparlamentet bli splittrat efter valet i maj. Aktuella opinionsundersökningar pekar på att de dominerande grupperna (EPP och S&D) kommer att gå tillbaka, EU-skeptiska partier gå framåt och den liberala gruppen ALDE få en tyngre position. Parlamentet som helhet väntas dra åt höger.

Hur skulle det resultatet kunna påverka EU-politiken och Europaparlamentets roll under nästa mandatperiod? 

För att se vad förändringarna kan leda till undersöker författarna till den här analysen maktbalans, koalitionsbyggande och röstmönster i det nuvarande parlamentet samt utfallet av tio viktiga omröstningar under perioden 2014–2019. 

Deras slutsats är att effekterna skulle bli splittring, oförutsägbarhet och flyktigare majoriteter. Ledarskapet i parlamentet blir troligen svagare, samtidigt som enskilda ledamöter kan öka sitt manöverutrymme. Det skulle bli svårare för Europeiska kommissionen att få parlamentets stöd för sina förslag, medan parlamentet sannolikt försvagas i förhandlingarna med medlemsstaterna i rådet. I slutändan ökar risken för handlingsförlamning på EU-nivå. 

Simon Hix är professor vid London School of Economics och Doru Frantescu är vd för VoteWatchEurope.

Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra?

Mars 2020 Flam Harry

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.

Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning

Mars 2020 Nyberg Linda

EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2)