EU Industrial Policy in a Globalised World – Effects on the Single Market

Författare: Andhov Marta, Bastidas Venegas Vladimir, Engberg Katarina, Hettne Jörgen, Papadopoulos Thomas, Wiberg Maria

När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad. (2020:1op)

I mars i år lanserade Europeiska kommissionen en ny industristrategi för EU. Syftet är att stärka europeiska företag i en tid som präglas av nya geoekonomiska mönster och urholkning av internationella spelregler på handelsområdet. Dilemmat är dock att industripolitik kan krocka med grundvalarna för EU:s inre marknad, det vill säga fri rörlighet och fri och rättvis konkurrens.

Målet med denna antologi är att fördjupa förståelsen för relationen mellan en europeisk industripolitik och några av de viktiga delarna av den inre marknaden:

  • Katarina Engberg, Sieps, ger en överblick över EU:s nya industristrategi och de politiska drivkrafterna bakom strategin.

  • Maria Wiberg, Sieps, tar upp skärningspunkten mellan europeisk industripolitik och den inre marknaden. Hon pekar på att det finns utrymme för att stärka EU:s konkurrenskraft, men att samsyn lär bli en utmaning.

  • Vladimir Bastidas Venegas, Uppsala universitet, diskuterar EU:s konkurrenslagstiftning och menar att den nuvarande regeltillämpningen inte försämrar de europeiska företagens konkurrenskraft. Problemet är snarare otillräcklig tillämpning på digitala marknader.

  • Jörgen Hettne, Lunds universitet, tittar på EU:s och medlemsstaternas industripolitiska befogenheter, med fokus på reglerna för statligt stöd. Han konstaterar att EU kan behöva en mer offensiv industripolitik när de internationella handelsreglerna inte fungerar.

  • Marta Andhov, Köpenhamns universitet, analyserar EU:s regler för offentlig upphandling och menar att de inte utgör hinder för lika spelregler mellan alla aktörer på den inre marknaden, oavsett om de kommer från EU eller tredjeland. För detta krävs dock politisk vilja och kapacitet inom den offentliga sektorn.

  • Thomas Papadopoulos, Cyperns universitet, går igenom EU:s bolagsrätt och menar att den kan spela en kompletterande men effektiv roll i granskningen av utländska direktinvesteringar, även i medlemsstater som redan har granskningssystem på plats.

Den rådande pandemin har haft stora effekter på dessa områden. EU har bland annat lättat på budgetreglerna, infört tillfälliga undantag för statliga stöd och uppmanat medlemsstaterna att förebygga fientliga företagsuppköp. Vilka politikområden som kommer att påverkas på sikt är ännu oklart, men det är tydligt att krisen har ökat intresset för EU:s industripolitik.

Lyssna till författarna när de presenterar sina analyser och kommenterar pandemins effekter (på engelska).

Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations

Juni 2020 Youngs Richard

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Coronakrisen påskyndar skyddet mot fientliga företagsuppköp

Maj 2020 Engberg Katarina

Efter finanskrisen köpte aktörer utanför EU upp undervärderade europeiska företag inom kritiska sektorer. Företeelsen ligger bakom förslaget att EU-länderna ska kunna granska och stoppa sådana uppköp. Arbetet med förslaget har påskyndats av pandemin – och nu agerar även Sverige för skärpt granskning av utländska investeringar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, sätter den svenska åtgärden i samband med EU:s nya industristrategi. (Maj 2020)