Senaste publikationer

2011

Den pågående krisen i eurozonen har inneburit stora utmaningar för det nuvarande polska EU-ordförandeskapet. Polen, liksom Sverige, är inte med i eurosamarbetet och har därför delvis befunnit sig utanför det mest avgörande beslutsfattandet under det andra halvåret 2011. De roterande...

Läs mer

Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I den här antologin diskuteras...

Läs mer

EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga. I den här publikationen diskuterar Jörgen Hettne, forskare i...

Läs mer
Författare:

Europluspakten utvecklades som en kompletterande mekanism för att på nationell nivå stödja reformprogrammet för ekonomisk styrning, i synnerhet när det gäller olika samhällssektorer, en fråga där medlemsstaterna har företrädesrätt. Redan från början fick den dock rykte om sig att vara...

Läs mer
Författare:

EU och övriga berörda parter har nu samlats i Durban för att försöka nå en uppgörelse om utsläppsminskningar efter 2012, när Kyotoprotokollets första avtalsperiod löper ut. EU har varit en ledande aktör i klimatförhandlingarna sedan Riokonferensen 1992. Givet det nuvarande dödläget i...

Läs mer
Författare:

I takt med att den europeiska statsskuldkrisen breder ut sig framstår de finanspolitiska resurserna inom valutaunionen som allt mer begränsade. Hittills har euroområdets politiska lösningar inte lyckats vända marknadens pessimistiska förväntningar. I den här analysen diskuterar Martin Flodén,...

Läs mer
Författare:

Ansvaret för att tillhandahålla välfärdstjänster i Sverige ligger i huvudsak på kommuner, landsting och regioner. Det gäller bland annat tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, avfallshantering och utbildning. Utförandet är dock ofta en uppgift för privata aktörer, vilket innebär att det EU...

Läs mer
Författare:

Den europeiska statsskuldkrisen har dominerat EU:s dagordning sedan maj 2010. En av huvudfrågorna som EU:s beslutsfattare måste lösa är hur ett framtida finanspolitiskt ramverk ska utformas. I den här publikationen analyserar professor Lars Jonung frågan med utgångspunkt i de historiska...

Läs mer
Författare:

I takt med att statsskuldkriserna i euroområdet har förvärrats har två parallella beslutsprocesser i EU påbörjats. Den ena syftar till att förändra det europeiska ekonomisk-politiska regelsystemet så att liknande kriser kan undvikas i framtiden. Den andra processen gäller hur de akuta kriserna...

Läs mer
Författare:

Kan organiserade intressen föra EU närmare medborgarna? I den här rapporten undersöks frågan med utgångspunkt i den process som ledde fram till EU:s nya kemikalielagstiftning. Slutsatsen är att intresseorganisationernas medverkan bidrog till bättre och mer balanserade beslut. Olika gruppers...

Läs mer

Frågan om den svenska vargjakten står numera högt på EU:s dagordning. EU-kommissionen har ifrågasatt den svenska förvaltningen av varg och den svenska regeringen svarade nyligen med att ersätta 2012 års licensjakt med utökad skyddsjakt. I den här publikationen analyserar Jan Darpö, professor i...

Läs mer
Författare:

I den här analysen genomför författarna en granskning av EU-domstolens sätt att balansera skilda eller till och med motstridiga intressen som skyddas av EU-rätten. Utgångspunkten är två förenade mål, där de båda författarna är kritiska till domstolens sätt att resonera och menar att domstolen...

Läs mer

Med inrättandet av en permanent ordförande för Europeiska rådet och en “Hög Representant” för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, ändrade Lissabonfördraget villkoren för de roterande EU-ordförandeskapen. I en ny rapport från samarbetsprojektet Think Global – Act European (TGAE), granskas frågan...

Läs mer
Författare:

Det ungerska ordförandeskapet har, såsom i princip varje ordförandeskap, haft att hantera en serie ekonomiska och politiska utmaningar. Dessa utmaningar har bland annat rört EU:s svar på den ekonomiska krisen och den arabiska våren. Författaren analyserar även ordförandeskapets arbete på ett...

Läs mer
Författare:

Som svar på den finanskris som bröt ut i Grekland, beslutade Europeiska Rådet att genom en ändring i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt tillåta införandet av en stabilitetsmekanism för att garantera stabiliteten i euro-området. Det är första gången man har utnyttjat ett av de två...

Läs mer
Författare:

Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem. Den här analysen diskuterar frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ”grönbok” om...

Läs mer
Författare:

Europeiska unionens politik för forskning (FoU) har fått förnyad aktualitet. Den är central i såväl EU:s budgetöversyn som i den så kallade Europa 2020-strategin, där man betonar målet att öka nivån på FoU-investeringarna i EU till tre procent av BNP. Författarna till den här rapporten...

Läs mer

Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder. Författarna till den här rapporten presenterar nya och unika data över regionala skillnader i samhällsstyrningens kvalitet i EU och redovisar ett antal slutsatser när det gäller vad som utmärker regioner med hög...

Läs mer

Målet att minska de ekonomiska klyftorna mellan EU:s regioner är inskrivet i EU:s fördrag. En viktig aspekt i diskussionerna om EU: s så kallade sammanhållningspolitik är hur EU: s regioner ska rangordnas efter välståndsnivåer. Den rangordningen bestämmer till stor del om en region ska tilldelas...

Läs mer

Den här skriften sammanfattar några av höjdpunkterna under 2010....

Läs mer
Författare:

Trots såväl finanskris som påföljande eurokris fortsätter det svenska opinionsstödet för EU att öka. I 2010 års mätning svarar 53 procent att de är för det svenska medlemskapet medan 23 procent är emot. 24 procent har ingen bestämd åsikt i frågan. Det är framför allt inom fyra områden som synen...

Läs mer
Författare:

När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns. I huvudsak handlar det om att kvalificera vissa tjänster som...

Läs mer
Författare:

EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det
som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela...

Läs mer

I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten. Även Europeiska kommissionen ifrågasatte lagen, vilket ledde till den omarbetade version som det...

Läs mer
Författare:

Suveräniteten över den ekonomiska och monetära unionen, EMU, är i grunden delad. Penningpolitiken är gemensam på EU-nivå medan finanspolitiken är nationell. Efter en mycket turbulent period med bank- och skuldkriser har debatten tagit fart om hur den ekonomiska delen i EMU ska fyllas med ett...

Läs mer
Författare:

Den finansiella krisen har gett upphov till en rad nationalekonomiska analyser och ett betydande antal finansmarknadsreformer. I föreliggande rapport tar professor Henry Montgomery analysen ett steg längre genom att betrakta den finansiella krisen ur ett psykologiskt perspektiv. Författaren...

Läs mer
Författare:

EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport innehåller en mängd nya data som beskriver sociala, ekonomiska och territoriella trender i Europa. Den utgör därmed en utmärkt grund för att diskutera den framtida sammanhållningspolitiken, men de frågor kommissionen ställer i sin konsultation är...

Läs mer
Författare:

Publikationer år