Senaste publikationer

2014

Den europeiska planeringsterminen som infördes i början av eurokrisen – och utgör kärnan i EU:s nya institutionella ramverk för ekonomisk och social styrning – har väckt frågor om hur EU:s framväxande socioekonomiska styrning egentligen fungerar och vad den leder till. I den här rapporten hävdar...

Läs mer

Utvecklingssamarbete har av tradition spelat en viktig roll när det gäller Europeiska unionens utrikespolitik. I den här rapporten presenteras en utvärdering av den betydelse Lissabonfördraget har haft och har inom det politikområdet. Rapporten beskriver hur de förändringar...

Läs mer

I samband med finanskrisen har bostadspriserna fallit i många EU-länder. Samtidigt verkar den höga skuldsättningen ha förstärkt den ekonomiska nedgången i flera länder. I Sverige har det medfört att inte minst frågan om amorteringskrav har hamnat högt på den politiska dagordningen. I den här...

Läs mer
Amorteringars effekter på bostadspriser och konsumtion (2014:5)

2014 års val till Europaparlamentet ägde rum efter flera år av kraftig åtstramnings­politik, omfattande räddnings­paket och ökande politiskt motstånd mot europeisk integration. Europa­parlamentets stärkta roll i och med Lissabon­fördraget skapade förväntningar på ett ökat intresse, ökad medial...

Läs mer

Genom Lissabonfördraget gavs de nationella parlamenten rätt att pröva om förslag till lagstiftnings­akter inom EU är förenliga med subsidiaritets­principen, vilket i ett särskilt protokoll angående denna princip kallas systemet för tidig varning. I den här analysen hävdar författaren att den...

Läs mer
Författare:

Europeiska kommissionen har under cirka femton års tid arbetat kontinuerligt med att förbättra hur man förbereder och presenterar lagförslag för EU-lagstiftaren. Sedan de nationella parlamenten fick möjlighet att pröva om lagförslagen är förenliga med subsidiaritets­principen går det att hävda...

Läs mer
Författare:

Krisen i eurozonen och dess hantering medförde dramatiska förändringar vad gäller de sociala rättigheterna, i synnerhet i de av EU:s medlemsländer som drabbades hårdast av den ekonomiska nedgången. Att framhålla grundläggande rättigheter, inklusive sociala rättigheter, kan vara ett sätt bestrida...

Läs mer

Tiggare har på senare tid blivit en allt vanligare del av den svenska stadsbilden. Det har i sin tur fäst strålkastaren på romernas prekära ställning i stora delar av Sydösteuropa. I den här Europapolitiska analysen ställer Daniel Tarschys frågan om vad EU:s sammanhållningspolitik skulle kunna...

Läs mer
Författare:

En lösning som ofta föreslås för att minska arbetslösheten bland unga i EU är det klassiska lärlingssystem som förekommer i exempelvis Tyskland. Professor Jonas Olofsson går i den här rapporten igenom och drar lärdomar av lärlingssystemen i Danmark, England, Norge, Tyskland och Österrike. Han...

Läs mer
Författare:

Ett europeiskt remissväsende är under framväxt. I den här rapporten sätter författarna in Europeiska kommissionens öppna samråd i dess sammanhang, beskriver modellens grunddrag samt identifierar likheter och skillnader med svensk praxis. De menar bland annat att den svenska kontaktytan gentemot...

Läs mer

Krisåren visade att bostadsmarknader påverkar stabiliteten i hela EU. Ramarna kring bostadsfinansiering har också ändrats, både genom lagstiftning och genom en mer försiktig hantering av bolån. Den här rapporten belyser hur EU, medlemsländerna och marknaderna har hanterat krisen och...

Läs mer

Det svenska opinionsstödet för EU har slutat falla. Mätningarna från hösten 2013 visar tvärtom på en viss återhämtning, men ännu är opinionen inte tillbaka där den befann sig innan den ekonomiska krisen drabbade Europa. Sören Holmberg visar i denna analys att precis som när EU-opinionen rasade...

Läs mer
Författare:

Europaparlamentsvalen lyckas inte engagera väljarna, vilket leder till ett lågt deltagande. Mark Franklin, som under lång tid har varit en ledande forskare inom området, tar i den här analysen stöd i sin breda erfarenhet och argumenterar för att problemet med det låga valdeltagande handlar om...

Läs mer
Författare:

Denna Europapolitiska analys granskar maktbalansen mellan Europaparlamentet och ministerrådet i förhandlingarna om EU:s budget. Nästa långtidsbudget, som täcker åren 2014-2020, visar att innehållet i hög grad styrs av begränsningar i förhandlingsprocessen. Även om ministerrådet fortfarande...

Läs mer
Författare:

Som en följd av den ekonomiska krisen har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den ekonomiskpolitiska samordningen i EU. För det svenska EU-medlemskapet reser den utvecklingen flera frågor. Om en rörelse sker mot ett EU som går i flera hastigheter, där vissa länder samarbetar tätare än...

Läs mer

Den ekonomiska krisen i Europa har väckt nytt liv i frågan om framtida fördragsändringar. Kravet på enhällighet har dock visat sig vara ett hinder för en snabb lösning på de problem krisen har blottlagt. En majoritet av EU:s medlemsländer har därför visat sig beredda att frångå det vanliga...

Läs mer
Författare:

Den globala finansiella krisen har drabbat den unga arbetskraften särskilt hårt. Ett stort problem är att det nu finns många unga som har hamnat vid sidan av samhället och som varken arbetar eller studerar. Detta har gett upphov till begreppet NEET, som står för ”not in employment, education or...

Läs mer

Nationella parlament anses ha förlorat makt som en följd av europeisk integration. Hur har då den snabba utvecklingen under eurokrisen påverkat de nationella parlamenten?

I den här publikationen presenterar statsvetarna Katrin Auel och Oliver Höing sin gemensamma analys av hur de...

Läs mer
Författare:

Publikationer år