Tillbaka till listan

Mapping the Quality of Government in Europe: An analysis at the national and regional level within the EU member states

Författare: Charron Nicholas, Lapuente Victor, Rothstein Bo

Korruption är en utmaning för alla samhällen. En ny kartläggning visar att korruption och svag samhällsstyrning dessutom har nära koppling till de stora socioekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i EU.

Regional sammanhållning är ett centralt mål för EU, inte minst sedan finanskrisen slog olika hårt mot olika regioner. Det är också ett politikområde som tar upp en väsentlig del av EU:s budget.

Graden av korruption är en faktor med stor betydelse för detta prioriterade politikområde. Den här studien ger kunskap om de regionala skillnaderna inom EU, effekterna av kvaliteten på samhällsstyrningen och de reformer som kan motverka korruption.

Studien bygger på ett index som forskarna har konstruerat för att mäta, beskriva och jämföra kvaliteten på samhällsstyrningen i EU:s regioner (European Quality of Government Index, EQI).

EU och korruption

Varje år publiceras ett antal index som jämför hur världens länder presterar på olika områden. Spannet täcker alltifrån matpriser, semesterkostnader och lycka till demokrati, pressfrihet och mänsklig utveckling. Men frågan är om inte mätningen av korruption säger mest om hur ett land mår.

Avsaknad av korruption – det vill säga när samhällets institutioner agerar opartiskt, effektivt och respektfullt – hänger starkt samman med välfärd, mänskliga rättigheter och tillit mellan människor. Dagens forskare är dessutom eniga om att frågor som rör samhällsstyrning är viktigare för ett lands ekonomiska och sociala utveckling än traditionella faktorer som kapital och naturtillgångar.

Graden av korruption är alltså avgörande för ett samhälles hälsotillstånd, och på den punkten är vi vana vid att jämföra länder. Men hur hänger korruption och EU ihop?

För det första kan ett mått på korruption ge en bild av det verkliga tillståndet i unionen. EU består ju av länder och av medborgarna i dessa länder. I grunden handlar det om kvaliteten på människors liv.

För det andra berör frågan vad EU egentligen är till för. Om freden var huvudmålet när gemenskapen grundades har utvidgningen av unionen drivits på av löftet om en stärkt stat. Inte minst utvidgningen österut ska ses i det perspektivet. EU kan i någon mån sägas stå för detta breda mått på välfärd.

I det avseendet är unionen både en så kallad mjuk makt och en hård makt. Med sina värden och normer utövar EU "soft power" och med sitt regelbaserade system står unionen för "hard power" – EU:s rättsregler innebär nämligen insyn i och granskning av medlemsländernas system.

Unionens effektivitet har dock börjat ifrågasättas. Eftersom korruptionen ökar i vissa länder – inte bara i nytillkomna utan också i gamla medlemsstater – frågar sig många vad som kan göras bättre.

Samtidigt visar ett längre historiskt perspektiv att EU faktiskt stärker stater. Unga demokratier har inlemmats i ett rättssystem och alla medlemsstater ingår i ett lärande samarbete. Processen är mödosam, men den går i riktning mot god samhällsstyrning och ytterst mot goda levnadsförhållanden.

Bakgrunden till denna rapport – liksom en skrift från 2011 av samma författare – är de stora skillnaderna i social och ekonomisk utveckling i Europa. I sina studier har författarna tillfört en ny nivå: regionerna. För samtidigt som utbudet av nationella data ökat kraftigt har det saknats regionala uppgifter. Och när det gäller samhällsstyrning pekar resultaten faktiskt på lika stora eller ännu större skillnader inom Europas länder.

Enligt författarna kan denna kunskap användas för att vända utvecklingen, eller åtminstone sätta frågan om korruption högre upp på den politiska dagordningen. Deras poäng är nämligen att det finns enkla, effektiva och billiga sätt att få bukt med korruption – men att de ändå är mycket svåra att tillämpa.

Läs mer