Från maj 2021 och ett år framåt pågår konferensen om EU:s framtid, där EU-medborgarna inbjuds att delta. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, beskriver formerna för konferensen och förväntningarna på vad den kan åstadkomma. (2021:14epa)
EU:s migrationspakt är kommissionens förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen. Pakten innehåller bland annat nya förslag som reglerar solidaritet mellan EU:s länder, gränsförfaranden, screening och ansvar. Enligt folkrättsprofessorn Rebecca Thorburn Stern innehåller pakten mest omformuleringar av gamla idéer, och vad solidaritet faktiskt innebär är inte helt tydligt. (2021:13epa)
Omröstningen om brexit ägde rum för snart fem år sedan. I detta avsnitt av Sieps Podcast följer vi trådarna både bakåt och framåt. Vad ledde fram till beslutet, hur gick utträdet och hur har det påverkat Storbritannien och Europa? Och vilka spänningar finns kvar? Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, hjälper oss att reda ut frågetecknen. Dessutom blir det bokcirkel om Michel Barniers nya bok La grande illusion: Journal secret du Brexit (2016-2020) .
Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)
Vad vill medlemsstaterna uppnå med EU:s framtidskonferens? I en publikation från nätverket EPIN samlas korta texter för 18 av EU:s medlemmar. För bidraget om Sverige står Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps.
Enligt EU:s fördrag ska både EU och medlemsstaterna präglas av jämställdhet. På vår temasida hittar du analyser på temat. (Juni 2021)
Statsvetenskaplig tidskrift har nyligen publicerat specialutgåvan "Coronapandemin – beslutsfattande under svåra förhållanden". Från Sieps har forskarna Lars Niklasson, Anna Södersten och Anna Wetter Ryde medverkat. Texterna är fritt tillgängliga. (Juni 2021)
Senaste publikationer
EU:s migrationspakt är kommissionens förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen. Pakten innehåller bland annat nya förslag som reglerar solidaritet mellan EU:s länder, gränsförfaranden, screening och ansvar. Enligt folkrättsprofessorn Rebecca Thorburn Stern innehåller pakten mest omformuleringar av gamla idéer, och vad solidaritet faktiskt innebär är inte helt tydligt. (2021:13epa)
Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)
I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)
Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)
Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (2021:9epa)
Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. (Juni 2021)
Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)
Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)
Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, om ändringar som gör det svårare att genomföra villkorsmekanismen – den nya ordning som ska stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatens principer. (3 juli, vid 06:11)
Sieps direktör Göran von Sydow intervjuades i Le Monde om svenskarnas syn på förslaget om gemensamma minimilöner inom unionen. (6 juni)
I veckans upplaga av Sveriges Radios Europapodden diskuterades såväl EU:s agerande efter flygplanskapningen i Belarus som Eurovision. Sieps direktör Göran von Sydow medverkade.
Vi skickar inbjudningar till seminarier, information om nya publikationer samt temautskick i aktuella frågor. Vi behandlar din e-post enligt vår integritetspolicy.
Se webbinariet i efterhand: om Europeiska utrikestjänsten
År 2021 har Europeiska utrikestjänsten funnits i tio år. Inför tioårsdagen gick tre forskningsinstitut samman för att analysera den nya institutionens roll för EU:s utrikespolitik: Sieps, Centre for European Policy Studies (CEPS) och Friedrich Ebert Stiftung (FES).
Rapporten som publicerades i januari diskuterades vid ett seminarium på måndag den 10 maj.
Innehållet i rapporten presenterades av Pierre Vimont, utrikestjänstens första generalsekreterare, och Ronja Kempin vid det tyska institutet för säkerhet och internationella frågor (SWP) samt kommenterades av Niels Annen, minister vid tyska utrikesministeriet. Här hittar du programmet för webbinariet.
Rapporten har utvecklats av en arbetsgrupp och författats av Christophe Hillion vid Sieps och Steven Blockmans vid CEPS.
