EU:s rättighetsstadga 20 år: Vad har den åstadkommit?

I december 2000 antogs EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i form av en politisk deklaration. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har stadgan fått samma rättsliga värde som EU-fördragen.

Vilka rättigheter stadgan innehåller och vilka effekter den har fått är ämnet för denna Europapolitiska analys, författad av Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Som analysen visar har stadgan gett EU-medborgarna rättigheter på fler områden. EU-domstolens tolkning av stadgan har också varit tydligt inriktad på att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, både allmänt och på vissa områden, främst personlig integritet och diskriminering.

Ibland uppstår konflikt med andra värden som EU-domstolen anser är centrala. Men trots vissa motsägelser i praxis framhåller författaren att domstolen försöker balansera grundläggande värden.

EU-domstolens tolkningar har också skiftat över tid. Ett exempel är att EU-domstolen idag ser nya möjligheter att använda stadgan för att stärka grundläggande rättigheter där det behövs som mest. Det står i kontrast till de bedömningar som domstolen gjorde innan rättsstaten försvagades i vissa medlemsländer, bland annat i ett omdiskuterat avgörande från 2014.

Författaren framhåller även att många av stadgans artiklar ännu inte har blivit närmare uttolkade av EU-domstolen och att rättighetsstadgan därmed har stor utvecklingspotential.