Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier
Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps. (2020:9)
Sverige var ett av de första länderna i världen som utvecklade en politik för att minska riskerna med farliga kemikalier. Mot den bakgrunden blev kemikaliekontrollen en stridsfråga inför folkomröstningen om medlemskap i EU – skulle den bli svagare om Sverige gick med i EU?
Hur 25 års EU-medlemskap har påverkat kemikaliekontrollen i Sverige är ämnet för denna rapport. Författare är Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps som har arbetat med Europafrågor under lång tid, bland annat som biträdande statssekreterare på Miljödepartementet.
I rapporten visar han att både EU och Sverige höjde sina krav på området efter 1995, även om kritiker menar att utfasningen av särskilt farliga ämnen går alltför långsamt. De högre kraven var delvis ett resultat av att Sverige tryckte på för skärpningar, tillsammans med Finland och Österrike som anslöt sig till EU samtidigt.
EU:s kemikaliepolitik har generellt utvecklats betydligt sedan mitten av 1990-talet och under hela 25-årsperioden har Sverige haft en tydlig påverkan. De svenska avtrycken märks bland annat i den övergripande kemikalielagstiftningen Reach och i kommissionens nya kemikaliestrategi som presenterades i oktober 2020.
Vad som utmärker Sveriges initiativ på kemikalieområdet är enligt författaren ett långsiktigt och strategiskt tänkande kombinerat med tidigt alliansbyggande. Kommissionens nya strategi är till exempel tydligt influerat av svenska förslag som började tas fram tio år tidigare.
En slutsats är därför att framgångsfaktorerna på kemikalieområdet kan inspirera till påverkan inom andra politikområden, inte minst inför Sveriges nästa ordförandeskap i EU 2023.
Sieps publicerar under 2020 en serie rapporter som granskar såväl rättsliga som politiska och ekonomiska aspekter av medlemskapet. Fokus ligger på områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Med detta sjätte bidrag i serien om Sverige efter 25 år i EU är det Sieps förhoppning att öka kunskapen om hur EU-medlemskapet har påverkat kemikaliekontrollen i Sverige. Rapporten är framtagen i samarbete med Kemikalieinspektionen.