EU ökar upplåningen på finansmarknaden
EU har sjösatt stödprogrammet SURE, som ska hjälpa medlemsländerna att låna pengar till åtgärder under coronakrisen. Som finansiering lånar EU pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, fördelar och risker med gemensam upplåning. (2021:3epa)
Genom programmet SURE (Support to mitigate Unemployment Risk in an Emergency) kan EU:s medlemsstater ansöka om medel från EU för att förhindra arbetslöshet i coronapandemins spår. Tack vare SURE får många EU-länder låna till bättre villkor än de skulle få på egen hand. Därigenom bidrar programmet till att begränsa medlemsländernas budgetunderskott.
SURE finansieras genom att EU lånar pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. Upplåningen har pågått sedan i oktober 2020.
I denna Europapolitiska analys förklarar Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, bakgrunden till SURE, hur programmet fungerar samt vad det kan få för konsekvenser. Analysen innehåller också en genomgång av hur stora budgetunderskotten är i EU-länderna, vilket är en del av förklaringen till att vissa länder lånar genom SURE och andra inte.
SURE ökar förtroendet på för EU på finansmarknaden, då medlemsländerna tar gemensamt ansvar för lånens säkerhet. Risken för spekulationer minskar. Samtidigt riskerar SURE att orsaka inre slitningar. Många länder, däribland Sverige, kan låna pengar till goda villkor utan EU:s hjälp. Andra åtnjuter inte samma förtroende på finansmarknaden och erbjuds bättre villkor genom SURE. Därmed delas EU i en grupp som lånar och en grupp som garanterar lånen.
Sverige har visat svalt intresse för SURE men står ändå bakom planerna. Programmet innebär ett ökat finansiellt åtagande för Sverige, vilket enligt författaren borde föranleda en djupare analys från beslutsfattarna.