The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap

2019 lanserade Europeiska kommissionen den europeiska gröna given med målet att bekämpa klimatförändringar och miljöförstöring. Målet var också en ”rättvis övergång”, det vill säga att inget land skulle halka efter i utvecklingen. Gröna given kombinerar ekonomiskt stöd för gröna initiativ med mål och regleringar inom flera sektorer, och den kommer att ha en djupgående inverkan på samhället och ekonomin i Europa.

Det finns inga garantier för att hela EU utvecklas i samma riktning och i samma takt, menar Julian Popov som är knuten till välgörenhetsorganisationen European Climate Foundation och styrelseledamot i den fristående tankesmedjan Buildings Performance Institute Europe. Risken är, menar han, att medlemsstaterna i Central- och Östeuropa inte tar till sig principerna i gröna given, utan ser den som en samling mål som bara kräver ytliga reformer. I det läget gör länderna bara små framsteg medan andra medlemsstater utvecklas snabbare. I stället för att minska klyftan mellan öst och väst skulle skillnaderna då öka. Detta skulle bromsa den ekonomiska utvecklingen både i öst och i EU som helhet.

Denna europapolitiska analys undersöker den risken i sju sektorer: energi, transport, fastigheter, luftkvalitet, forskning och utveckling, utbildning samt lagstiftning. Författaren anser att en ökande klyfta går att undvika och föreslår åtgärder som skulle påskynda utvecklingen mot klimatneutralitet och energisäkerhet, exempelvis gröna transportkorridorer, transformering av kolregioner och reformer av systemen för energiskatt. Analysen innehåller även rekommendationer för hur kommissionen och andra EU-institutioner kan uppmuntra en bred och djup omställning som skulle leda till att EU:s medlemsstater närmar sig varandra ekonomiskt och socialt.