EU satsar för mycket i industripolitiken
EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)
EU för en allt mer aktivistisk industripolitik. Orsakerna är flera: pandemin har visat hur sårbar den inre marknaden är och hur beroende industrin är av omvärlden; USA och Kina satsar stort på tillverkning och europeiska företag har halkat efter på strategiska områden.
Kommissionen har uppdaterat 2020 års industripolitiska strategi med förslag som ska få den inre marknaden att fungera bättre. Till EU:s offensiva industripolitik hör också nya industriallianser och så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
I denna europapolitiska analys undersöker Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, vilka förutsättningar EU:s industripolitiska offensiv har att lyckas. Fokus riktas särskilt på två områden: satsningarna på halvledare och på fordonsbatterier.
Författaren ställer sig tveksam till båda satsningarna. Andra länder ligger långt före EU vad gäller tillverkning av halvledare och investerar stora summor. Att komma i kapp blir enormt kostsamt för EU, och de komplicerade leverantörskedjorna gör det tveksamt om självförsörjning går att uppnå på området. Vad gäller batteriproduktion har redan marknadens mekanismer visat sig vara tillräckligt starka för att säkra produktionskapacitet som täcker efterfrågan. EU:s satsning tycks därför överflödig.
Det finns även en förkortad version på engelska av denna analys.