EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige
Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)
Geopolitiska spänningar, globalisering och teknologiska genombrott gör EU både sårbart och lämpligt som plattform för att hantera utmaningarna. Nya erfarenheter gör att EU:s krisberedskap breddas och fördjupas. I detta arbete måste man övervinna det fragmenterade ansvaret mellan politikområden och aktörer både inom EU och i dess medlemsstater. Avvägningen mellan nationellt ansvar och överstatliga resurser är en särskilt viktig fråga.
I denna europapolitiska analys beskriver Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, utvecklingen av EU:s krisberedskap – vilka inriktningsinstrument som finns, hur krishanteringsmekanismerna har uppdaterats och de initiativ som tagits de senaste åren.
Analysen visar att utvecklingen av EU:s krisberedskap påverkar den svenska krisberedskapen, men också skapar basförmågor för det svenska civila försvaret. Resonemang kring dessa sammanhang saknas dock i svenska offentliga dokument. I framtiden bör EU-dimensionen integreras bättre i den svenska planeringen för totalförsvaret.