From Marginal to Central: the Foreign and Security Dimension of EU Enlargement Policy
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har säkerhet blivit en starkare drivkraft för en utvidgning av EU. Hur utrikes- och säkerhetspolitiken hamnade i centrum för anslutningsprocessen diskuteras i denna analys av Barbara Lippert. (2024:18epa)
En utvidgning av EU har kanske mer än någonsin tidigare blivit en strategisk prioritering: numera betraktas en utvidgad union som helt avgörande för säkerheten i såväl befintliga medlemsstater som för dem som vill ansluta sig. I denna Europapolitiska analys beskriver Barbara Lippert (forskningsdirektör vid German Institute for International and Security Affairs, SWP) vad detta innebär för utvidgningsprocessen.
Diskussionen fokuserar bland annat på följande frågor: Hur hanterar EU spänningen mellan utvidgningen som ett geostrategiskt ”imperativ” och behovet av att acceptera medlemmar endast om de uppfyller strikta villkor? Hur samverkar EU:s och Natos anslutningsprocesser? Vilka är de största säkerhetsutmaningarna på vägen mot ett EU med 35 eller 37 medlemmar? Hur väl integrerade är kandidatländerna i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik?
Författaren drar även lärdomar från tidigare utvidgningar av Nato och EU. En slutsats är att det politiska samarbetet med kandidatländerna visserligen har fördjupats, men att det krävs mer arbete. EU bör intensifiera sitt samarbete med olika säkerhetspartner i östra och sydöstra Europa, både genom politiska och institutionella mekanismer och genom praktiskt samarbete. Eftersom det centrala målet är att hålla tillbaka Ryssland skulle EU till och med kunna deklarera att klausulen om ömsesidigt bistånd utvidgas till att omfatta kandidatländerna.