Gränsöverskridande organiserad brottslighet i EU
Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten är ett stort problem i många av EU:s medlemsstater. I denna rapport gör nationalekonomen Monika Hjeds Löfmark en genomgång av drivkrafterna bakom denna typ av kriminalitet och beskriver de åtgärder som EU vidtagit för att stävja den. (2024:3)
EU:s fria rörlighet för varor, tjänster och människor underlättar inte bara för medborgare och näringsliv att röra sig över nationsgränser, utan även för den organiserade brottsligheten. I strävan efter ekonomisk vinst söker sig kriminella till länder där deras varor och tjänster kan ta de vägar som innebär lägst kostnad och risk.
I denna rapport beskriver Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kunskapsläget kring de samhällsfaktorer som påverkar organiserad brottslighet, EU:s arbete mot organiserad brottslighet och hur en framtida EU-utvidgning kan påverka den organiserade brottsligheten i unionen.
I rapporten lyfts kopplingen mellan korruption och organiserad brottslighet fram. Mutade tjänstemän och politiker gör den kriminella verksamheten mindre riskabel och mer lönsam, samtidigt som organiserad brottslighet kan infiltrera institutioner, undergräva förtroendet för dem och på så vis skapa förutsättningar för ytterligare korruption.
För att få bukt med den gränsöverskridande brottsligheten krävs samarbete mellan länder. Kriminalitetens allvarliga samhällskonsekvenser gör också att brottsbekämpning står högt på EU:s agenda, trots att unionen saknar befogenheter på området, och raden av EU-initiativ har under åren blivit lång.
Inom EU kan beslutsvägarna vara långa medan den organiserade brottsligheten snabbt anpassar sig till nya förhållanden. EU har också ett starkt skydd för den personliga integriteten, vilket kan stå i konflikt med effektiv brottsbekämpning. Mot den bakgrunden efterlyser författaren utvärderingar av vad som fungerar på lång sikt.
EU:s förestående utvidgning innebär vidare en utmaning för kampen mot organiserad brottslighet. De nya kandidatländerna präglas av relativt hög korruption och förekomst av organiserad brottslighet. En slutsats är således att det krävs åtgärder med fokus på kopplingen mellan korruption och gränsöverskridande brottslighet. Författaren menar även att brottslighetens effekter på graden av tillit i samhället bör följas noga.