Klimatprocesser i Europa: rättigheter under förändring
Det har blivit vanligare att stater och företag stäms för att de inte fullgör sina klimaträttsliga skyldigheter. Dessa domstolsprocesser har potential att påverka klimatarbetet inom EU och definierar mänskliga rättigheter på området. Det skriver Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.
Vad beslutsfattare gör eller inte gör åt klimatförändringarna är inte bara en politisk fråga. Stater och företag stäms numera i domstol för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter och klimaträttsliga skyldigheter.
I Europa förekommer så kallade klimatprocesser i nationella domstolar, EU-domstolen och Europadomstolen. I vissa europeiska länder är de vanligare, i andra rör det sig om ett fåtal, som i de nordiska länderna.
I denna Europapolitiska analys beskriver och analyserar Agnes Hellner (Stockholms universitet) fenomenet klimatprocesser: hur de förs, av vem och vilka frågor de ger upphov till. Inte sällan handlar det om frågor som inte tidigare varit föremål för prövning. Domstolarna har därför blivit arenor för diskussion om hur rätten ska tolkas och var gränserna ska dras för den lagstiftande respektive den dömande makten.
Ett kännetecken för klimaträtten är att lagstiftaren inte är en utan flera, och målen väcker därför även frågor kring förhållandet mellan folkrättsliga och europarättsliga åtaganden å ena sidan och nationell lagstiftning å den andra.
En slutsats är att klimatprocesserna har potential att påverka klimatarbetet inom EU och medlemsstaterna. Processerna tydliggör också de mänskliga rättigheternas betydelse på klimaträttens område.
För att få en bild av vad den europarättsliga utvecklingen innebär för svensk del framhåller författaren att blicken bör vändas mot Europadomstolen i Strasbourg, som hittills haft en mer framträdande roll än EU-domstolen.