Towards a European Total Defence Union?

Krig utkämpas inte bara längs fronterna. Det är tydligt i Ukrainas försvar mot Rysslands aggression, som inte bara kräver militära insatser utan också ständig återuppbyggnad av civila strukturer som attackeras av fienden. Försvar är således inte en angelägenhet enbart för militären, utan för samhället som helhet. I Sverige och Finland har denna insikt lett till skapandet av ett totalförsvar, det vill säga ett försvar som omfattar alla aktörer i samhället.

I denna analys undersöker Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, de framväxande byggstenarna för en europeisk totalförsvarsunion. EU-kommissionen har som mål att skapa både en europeisk försvarsunion och en beredskapsunion, och att samordna dessa initiativ är både komplext och nödvändigt. Detta understryks också i den rapport om europeisk säkerhet som kommissionsordförande Ursula von der Leyen beställt av den tidigare finske presidenten Sauli Niinistö och som publicerades i oktober 2024. Analysen innehåller en genomgång av huvuddragen i Niinistös rapport.

Många av de verktyg som behövs för att bygga upp denna organisation finns redan på plats inom EU. Men Engberg pekar ut flera faktorer som kan försvåra genomförandet:

• Uppgiftens komplexitet

• Medlemsstaternas varierande förutsättningar

• Fördragsbegränsningar

• Resursbehov

• Balansen mellan medlemsstaternas och kommissionens befogenheter

Författaren betonar vidare att Ukrainas öde blir betydelsefullt för EU:s framtid, då européerna måste ta ett större ansvar för både sin egen och Ukrainas säkerhet. Hon pekar också på att Ukrainas potentiella EU-medlemskap är centralt för befolkningens kampvilja.

Analysen ger en översikt över de politiska och byråkratiska ansträngningar som krävs för att bygga upp både civila och militära strukturer inom EU. Ökad civil säkerhet och militär förmåga är både kostsamt och svårt, men alternativet kan visa sig än mer förskräckande.