Det har varit ett händelserikt första halvår i Europapolitiken. Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson gästar Sieps Podcast för att summera och blicka framåt.

Rysslands invasion av Ukraina har skakat om den europeiska försvarspolitiken. Med ett krig i Europa ägnas försvarsansträngningarna åt närområdet och Europa är satt på krigsfot. I detta avsnitt av Sieps Podcast sätts utvecklingen i perspektiv med hjälp av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.

Den europeiska försvarspolitiken förändras just nu i snabb takt. Sverige och Finland har ansökt om Natomedlemskap, Danmark har sagt ja till att ansluta sig till EU:s försvarssamarbete och i bland annat Tyskland ökar försvarsanslagen markant. EU har också fattat beslut om att stärka den gemensamma försvarspolitiken.

Uppgiften för Europas försvar har ändrats, från fokus på internationella insatser till säkerhet i närområdet. Försvaret har kommit hem, menar Björn Fägersten. Det finns också en risk att kriget i Ukraina inte slutar i ett fredsavtal utan att EU får en frusen konflikt i sitt grannskap. Detta kommer att betinga mycket av framtidens försvarspolitik, menar Katarina Engberg.

EU, Nato och relationen till USA spelar en stor roll för hur Europas försvarspolitik utvecklas. I avsnittet diskuterar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow med de båda gästerna vad utvecklingen innebär, var friktionen finns och hur samarbetena nu fylls med nytt innehåll.

Mer läsning och lyssning om europeisk försvarspolitik finns på Sieps temasida EU i omvärlden [länk].

Se även Björn Fägersten: Med Nato kan svenskarna bli européer 

Björn Fägersten: På egna ben? 

Framtidskonferensen är avslutad och har resulterat i en katalog av medborgarförslag. Samtidigt har den ryska invasionen gjort det tydligt att EU inte kan hålla Ukraina utanför sin gemenskap. Flera röster höjs nu för att ett konvent ska förnya EU:s fördrag och att länder ska kunna vara integrerade i olika grad. Detta avsnitt av Sieps Podcast tar upp några av EU:s hetaste framtidsfrågor.

När Konferensen om Europas framtid avslutades höll Emmanuel Macron ett tal där han beskrev ett framtida EU med en kärna av djupt integrerade länder och yttre ring av associerade men ej fullvärdiga medlemmar, där både Storbritannien och Ukraina skulle kunna ingå. Samtidigt påpekade Macron behovet av fördragsändringar, något som även har lyfts fram av Europaparlamentet och Ursula von der Leyen i ljuset av framtidskonferensen.

Men behövs fördragsändringar för att tillmötesgå framtidskonferensens digra lista på förslag? Och hur ska ett framtida EU med betydligt fler mer eller mindre integrerade medlemmar fungera?

För att diskutera dessa framtidsfrågor gästas detta avsnitt av Ylva Nilsson, EU-journalist, och Magnus Robach, tidigare svensk diplomat och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen.

Tyvärr drabbades inspelningen av tekniska problem, vilket resulterat i sämre ljud än vad trogna lyssnare på Sieps Podcast har vant sig vid. Sieps beklagar detta.

Under de senaste årens kriser har EU visat en beslutsamhet och enighet som har förvånat många. Men vart är unionen på väg? Är målet ett Europas förenta stater? Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av författaren Per Wirtén som sätter utvecklingen i perspektiv. Han menar att den mest akuta framtidsfrågan är ett ökat medborgerligt inflytande i unionen.

På söndag hålls det franska presidentvalets andra omgång, och igår debatterade kandidaterna Emmanuel Macron och Marine Le Pen under nästan tre timmar. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras hur kandidaternas Europapolitik skiljer sig åt.

Opinionsläget är jämnt inför det franska presidentvalets andra omgång på söndag, med viss fördel för den sittande presidenten. Spelplanen har ändrats i och med den ryska invasionen av Ukraina, inte minst på grund av Marine Le Pens relation till Putin. Men invasionens konsekvenser i den franska opinionen är ändå inte så stora som man skulle kunna tro, menar avsnittets gäst Magnus Robach, tidigare svensk diplomat, bland annat i Paris och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen.

Marine Le Pen står också för en radikal omläggning av Frankrikes Europapolitik, en linje som enligt Robach skulle innebära att hela EU-samarbetet blockeras helt eller att Frankrike lämnar EU. Den sittande presidenten står för en betydligt mer EU-vänlig linje, den mest federalistiska en fransk president har haft under unionens existens, enligt Robach.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

På söndag hålls den första omgången i det franska presidentvalet. I detta avsnitt av Sieps Podcast blickar vi tillbaka på fransk Europapolitik under den femte republiken. Till vår hjälp har vi den mycket erfarne journalisten Rolf Gustavsson.

Frankrikes roll i EU är helt central. På söndag den 10e april hålls första omgången i presidentvalet. Emmanuel Macron satsar på en ny mandatperiod och leder alltjämt i opinionen. Macron är den åttonde presidenten i Frankrikes femte republik. Detta avsnitt av Sieps Podcast blickar tillbaka på hans företrädare: de Gaulle, Pompidou, Giscard d’Estaing, Mitterrand, Chirac, Sarkozy och Hollande. Gäst i podden är Rolf Gustavsson, journalist med stor erfarenhet av europeisk politik.

Samtalet kretsar kring både de stora inrikespolitiska frågorna och Frankrikes roll på den europeiska arenan. Relationen till Tyskland är en ständig fråga för en fransk president, liksom frågor som rör försvar, EU:s utvidgning och jordbrukspolitik. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Se Sieps webbinarium om det franska valet här (engelska)

EU har enats på många sätt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Men hur länge kommer enigheten att bestå? Eva Sjögren, EU-chef vid Statsrådsberedningen, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och ger sin syn på hur EU-systemet har fungerat under krisen. I avsnittet diskuteras även det kommande ungerska valet med Sara Svensson, docent i statsvetenskap och bosatt i Budapest.

Rysslands invasion av Ukraina påverkar naturligtvis först och främst de som drabbas direkt av kriget, men har också förändrat EU:s dagordning och enat medlemsländerna om sanktionspaket och andra åtgärder. Eva Sjögren beskriver i detta avsnitt av Sieps Podcast hur frågor som gemensam upphandling av gas, klimatförändringar och livsmedelsförsörjning fått ny aktualitet på agendan. Invasionen har accelererat frågor som resiliens och självförsörjning, där Sveriges inställning ofta varit att hellre betona handel och samarbete.

Avsnittet tar även upp det nära förestående ungerska valet. Sara Svensson, docent i statsvetenskap, är på plats i Ungern och berättar om det polariserade läget i landet. Rysslands invasion av Ukraina påverkar även här, särskilt som Viktor Orbán är en av de europeiska ledare som haft tätast kontakt med Vladimir Putin.

EU genomgår just nu snabba förändringar till följd av kriget i Ukraina. För att sätta detta i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm, och Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps.

EU har agerat snabbt och kraftfullt till följd av kriget i Ukraina. De omskakande händelserna har förändrat förutsättningarna för europeisk politik i grunden. Detta avsnitt av Sieps Podcast kretsar kring hur EU påverkas av kriget, och vilka långsiktiga konsekvenser det kan få. Avsnittet gästas av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm.

Försvarspolitiken är stadd i förändring och förstärkning på flera sätt. Den säkerhetsordning som EU står för värnas genom stöd till Ukraina, förstärkning av både EU:s och medlemsländernas försvar och fördjupning av Natosamarbetet. Och vilken roll spelar egentligen Lissabonfördragets Artikel 42.7? Hur påverkas arbetet med den strategiska kompassen?

Utvidgningspolitiken har aktualiserats av medlemsansökningarna från länderna i EU:s östliga partnerskap. Danielsson menar att nu är det viktigt för EU att signalera att Ukraina tillhör den europeiska familjen. Men frågan om medlemskap är komplicerad, samtidigt som EU måste se till att vara på rätt sida av historien.

Samtalet rör sig också kring krigets konsekvenser för den ekonomiska politiken och energifrågan. Ytterligare steg mot fördjupning av samarbetet kommer troligen tas. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Fördjupning

Ladda ned och läs Katarina Engbergs publikation "A European Defence Union by 2025? Work in progress".

Sieps Podcast avsnitt 8 behandlade EU:s försvarsförmåga. Lyssna här.

Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och detta avsnitt av Sieps podcast tar åter upp frågan. Den här gången tillsammans med Fredrik Löjdquist som fördjupar de långsiktiga aspekterna av det som nu sker. Avsnittet spelades in onsdagen 23 februari, men den långsiktiga analysen behåller sin relevans även sedan den ryska invasionen blivit ett faktum.

Reaktionerna från EU och omvärlden lät inte vänta på sig när Ryssland erkände utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk. Ändå kvarstår de ryska antagonistiska målsättningarna, förklarar Fredrik Löjdquist, föreståndare för Centrum för östeuropeiska studier och gäst i detta avsnitt av Sieps Podcast. Han menar att Rysslands strategiska målsättningar är tydliga: att ta politisk kontroll över sina grannländer, att komma bort från en säkerhetsordning som grundar sig på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att förändra den militära maktbalansen i Europa.

Angreppet på Ukraina är ett angrepp på EU och den europeiska idén, menar Löjdquist. Detta borde mana EU och västvärlden att sätta sig vid ritbordet i fråga om både rysslandspolitiken och strategin för de länder i öst som har associeringsavtal med EU.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De rundar av avsnittet med ett samtal om den enighet som EU tenderar att uppvisa under trycket från yttre hot.

Finland och Sverige har ett djupt säkerhetspolitiskt samarbete, och båda länderna lutar sig i sin tur mot andra internationella partnerskap. Nu utmanar Ryssland den europeiska säkerhetsordningen. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet, och samtalet rör sig kring finsk, svensk och europeisk solidaritet och säkerhetspolitik.

Det nuvarande säkerhetsläget har beskrivits som det farligaste för Europa sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland går ofta i takt i säkerhetspolitiken, men i dagens oroliga läge har röster höjts för en förändrad linje, bland annat i Natofrågan. Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet och expert på EU:s säkerhetspolitik, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Hon tonar ned förändringarna men lyfter också fram behovet av fördjupat europeiskt samarbete. Samtalet rör sig kring hur EU:s mekanismer för solidaritet kan utvecklas, och Ojanen hoppas på tydlighet och pondus i EU:s kommande strategiska kompass.

I detta avsnitt uppmärksammas också att det var 30 år sedan Maastrichtfördraget undertecknades. Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow samtalar om vad denna milstolpe i unionens historia har betytt.

Att välja en president i det politiskt splittrade Italien är komplicerat. Rolf Gustavsson gästar Sieps Podcast och hjälper oss att navigera bland teknokrater och antipolitiker i ett splittrat och skört partisystem. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa tas också upp.

En ny italiensk president ska väljas och partierna har svårt att enas om vem det ska bli. Processen kan också få återverkningar på det sköra italienska partisystemet. Om den breda koalition som stöttar premiärminister Mario Draghi faller samman riskerar landet att kastas ut i politisk turbulens. Detta får i sin tur återverkningar för EU. I detta avsnitt diskuterar Göran von Sydow och Annika Ström Melin italiensk politik och Italiens roll i EU med erfarne journalisten Rolf Gustavsson. Avsnittet inleds med ett samtal om hur det säkerhetspolitiska läget påverkar EU och Europa.

Fördjupning

I avsnittet nämns två böcker:

Efter Europa av Ivan Krastev (Daidalos 2018)

L'Italia in Europa tra Maastricht e l'Africa av Aldo Rizzo (Laterza 2016)

I den europapolitiska analysen Next Generation EU: Solidarity, Opportunity, and Confidence beskriver Erik Jones, professor vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, hur EU:s återhämtningspaket förhandlades fram och vilken betydelse det har för EU-länderna med särskild hänsyn till Italien.

Pandemin blev en dynamit som har sprängt gamla dogmer. Den geoekonomiska rivaliteten har ökat. Och bakom den snabba återhämtningen lurar nya risker. Det gångna året i europapolitiken har varit händelserikt. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en återblick på året som gått och en spaning på året som kommer.

Efter snart två år präglas politiken fortfarande av pandemin. Samtidigt har det hänt mycket inom EU under året som gått. Vaccin har upphandlats, återhämtningsfonden har sjösatts, ny politik har formulerats inom ett stort antal områden och de politiska förutsättningarna i medlemsstaterna har förändrats. Förändringar i omvärlden påverkar också EU. Med Joe Biden som amerikansk president har förutsättningarna för den transatlantiska relationen förändrats men de globala spänningarna i form av en ökad stormaktskonkurrens tilltar.

I säsongens sista avsnitt av Sieps Podcast summeras några av de viktigaste trenderna och händelserna i Europapolitiken. Tillsammans med Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys blickar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow bakåt på året som gått och framåt kring vad som väntar nästa år. 

Fördragsändringar, framtidskonferensen och federalism. Tysklands nya regeringspartier radar upp nya prioriteringar för landets Europapolitik. Tidigare kommissionären Cecilia Malmström gästar Sieps Podcast för en genomgång av vad Trafikljuskoalitionen kan innebära för EU:s och Sveriges framtid.

Den tillträdande tyska regeringen, den så kallade Trafikljuskoalitionen, har presenterat sitt koalitionsavtal. Det långa och detaljerade avtalet är innehållsrikt när det gäller Europapolitiken. Partierna, som ibland har olika utgångspunkter, har enats om att förespråka att den pågående Konferensen om Europas framtid ska följas av ett konstitutionellt konvent som kan leda till fördragsändringar. Bland de institutionella reformer som förordas återfinns att övergå till fler majoritetsröstningar i rådet, större öppenhet i rådet, initiativrätt för Europaparlamentet och stöd till både idén om att ha transnationella listor inför valen till Europaparlamentet samt att modellen med ledande kandidater för de europeiska partierna (spitzenkandidaten) ska fortsätta. Även frågor om EU:s roll i världen, unionens grundläggande värden samt den ekonomiska politiken berörs. Allt detta och mycket mer diskuteras i podden som gästas av Cecilia Malmström, tidigare bland annat Europaparlamentariker, svensk EU-minister och kommissionär.

I podden diskuterar även programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow läget inför det kommande franska ordförandeskapet i EU samt vårens presidentval.

Fördjupning

I avsnittet nämns två kommande webbinarier som kommer att visas på Sieps sajt:

3 december: Rättsstaten, EU-domstolen och EU:s framtid

15 december: Strategisk autonomi sett från Norden

Den pågående krisen vid gränsen mellan Polen och Belarus är både politisk och humanitär. Tusentals människor befinner sig i ett slags ingenmansland och vill ta sig över gränsen till Polen och till EU. På vilket sätt kommer situationen att påverka diskussionen om EU:s asyl- och migrationspolitik? Tomas Tobé, Europaparlamentariker, och Bernd Parusel, expert vid Migrationsverket, gästar Sieps podcast.

Det har nu gått ett år sedan kommissionär Ylva Johansson presenterade Europeiska kommissionens förslag till en ny ”migrationspakt” för EU. Hittills har det varit mycket svårt att nå enighet bland medlemsstaterna kring politikens inriktning.

I avsnittet gästas podden av Europaparlamentarikern Tomas Tobé som spelar en viktig roll i förhandlingarna kring EU:s framtida migrationspolitik. Därtill medverkar Bernd Parusel, expert vid Migrationsverket. Samtalet leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Vidare läsning: Rebecca Thorburn Stern EU:s migrationspakt – vart är unionen på väg? (sieps.se) 

Elpriserna har rusat i höjden i Europa den senaste tiden. I detta avsnitt av Sieps Podcast hjälper Harry Flam till att förklara vad det beror på, hur den europeiska elmarknaden fungerar och vilka konsekvenser den dyra elen kan få.

Stigande konjunktur, dyr naturgas och ökade priser på utsläppsrätter är några av orsakerna till att elpriserna har gått upp i Europa den senaste tiden. Men även vädret spelar in, med för lite vind och regn. Och nu stundar vintern, med oro för vilka konsekvenser de höga elpriserna kommer att få när kylan slår till.

Röster har höjts för att systemet för utsläppsrätter måste justeras för att göra elen billigare. Men det vore att motverka själva syftet med utsläppshandeln. Det menar Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. En bättre lösning vore att medlemsländerna i EU kompenserar hushållen som drabbas.

Avsnittet belyser också det faktum att priset på el varierar starkt inom EU. Å ena sidan handlas el inom unionen som vilken vara som helst på den gemensamma marknaden, å andra sidan sätter tekniken gränser för hur elen kan transporteras mellan länder.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow upp hur Frankrike just nu står i centrum för internationell politik i olika sammanhang.

Fördjupning

Perspektiv: Höga elpriser kan hota den gröna omställningen av Harry Flam

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov 

Snart möts världens ledare i Glasgow för att diskutera hur klimatkrisen ska hanteras. Hur ska EU agera för att påverka mötet? I detta avsnitt av Sieps Podcast ger Åsa Romson och Mats Engström, båda med gedigen erfarenhet av klimat- och miljöpolitik, sin syn på de utmaningar som EU står inför.

EU:s gröna utrikespolitik sätts på prov när COP26 inom kort inleds i Glasgow. Unionen har höjt sina ambitioner och ser sig gärna som en global ledare i klimatförhandlingarna. Men resultaten har tidigare varit blandade. Hur bör EU agera för att Glasgow ska bli en framgång?

Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Åsa Romson och Mats Engström. Romson var Sveriges klimat- och miljöminister under Parismötet 2015 och är i dag verksam vid IVL Svenska miljöinstitutet. Hon lyfter fram god förståelse för omvärlden, tekniska innovationer och skickligt alliansbyggande som framgångsfaktorer vid klimatmötet i Paris 2015. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, menar att ökande globala spänningar kan försvåra förhandlingarna i Glasgow och att EU:s styrka ligger i att unionen enas i gemensamma klimatpolitiska positioner, trots interna meningsskiljaktigheter.

Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow tar också åter upp det heta ämnet rättsstatens principer inom EU. Frågan har ställts på sin spets sedan den polska författningsdomstolen kommit fram till att vissa delar av EU:s fördrag är oförenliga med den polska grundlagen.'

Fördjupning

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov

Webbinarium: Gröna given och utmaningarna i Östeuropa

Europapolitisk analys: Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Världspolitiken har skakats av ett antal omtumlande händelser den senaste tiden. Det europeiska samarbetet står inför stora utmaningar både internt och på den globala scenen. Sieps Podcast gästas denna gång av Carl Bildt, som ger sin syn på Europas roll i ett turbulent världsläge

Europas relation till USA har blivit mer komplicerad och Kinas växande styrka utmanar både EU och USA. I Europa har strategisk autonomi lyfts fram som ett svar på utmaningarna, men det är ett begrepp som Carl Bildt anser att vi bör vara försiktiga med. Den tidigare stats- och utrikesministern menar att det inte är något fel på strävan efter kraft och kapacitet, men att det bäst uppnås genom samarbete. Klimatet och pandemin visar också på behovet av att agera gemensamt, vilket blir svårare i en allt mer polariserad värld.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow en titt på hur startfältet tar form inför det franska presidentvalet. Tar de traditionella partierna revansch, eller tillhör presidentskapet frifräsarna?

Rättsstatens principer finns inskrivna i EU-fördraget och har formulerats i rättspraxis inom unionen. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras varför principerna är så viktiga, och hur EU hanterar situationer där de utmanas.

Ett av unionens värden är rättsstatens principer. Men vad är egentligen dessa principer och varför är de så viktiga för EU-samarbetet? Och hur kan de upprätthållas? Inom EU har man prövat flera metoder för att hantera situationer som har uppstått när enskilda medlemsstater utmanar detta värde, som tidigare ansågs självklart. Det senaste tillskottet i EU:s verktygslåda är en så kallad villkorsmekanism som ska skydda EU:s medel från att betalas ut när urholkningen av rättsstaten riskerar att skada unionens ekonomiska intressen. Men vad talar för att denna mekanism kommer att bli mer framgångsrik än tidigare försök? I dagens avsnitt gästas Annika Ström Melin och Göran von Sydow av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som nyligen har skrivit analysen Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip? (sieps.se)

Epoken Merkel går mot sitt slut och Tyskland ska få en ny ledare efter valet den 26 september. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en genomgång av de mest tongivande tyska regeringscheferna under efterkrigstiden – kansler för kansler.

Om två veckor går EU:s största medlemsstat Tyskland till val. Valet markerar slutet på en epok då Angela Merkel slutar som förbundskansler. Opinionsläget är ovisst och troligen följer komplicerade koalitionsförhandlingar efter valet. Tyskland har en central roll i Europa och EU-samarbetet. I detta avsnitt pratar Annika Ström Melin och Göran von Sydow med den mycket erfarne journalisten Rolf Gustavsson om hur tysk europapolitik utvecklats under efterkrigstiden. Nästa kansler blir den nionde under efterkrigstiden. Sex av de tidigare ämbetsinnehavarna presenteras och deras viktigaste europapolitiska avtryck analyseras. 

Fördjupning

Europapolitisk analys: Germany goes to the polls: how will its EU policies change?  (sieps.se) av Valentin Kreilinger, forskare vid Sieps.

Webbinarie om det tyska valet, med medverkande från Sieps: Seminarier (sieps.se)

I avsnittet nämns även boken Europeiska episoder av Rolf Gustavsson.

Händelseutvecklingen i Afghanistan har varit dramatisk. Hur kommer det att påverka EU:s relationer till omvärlden? För att gräva djupare i frågan gästas Sieps Podcast av Christian Leffler som har stor erfarenhet av unionens utrikesförvaltning.

Efter 20 års internationell närvaro i Afghanistan förändras nu mycket på kort tid. Konsekvenserna för Europas del blir sannolikt påtagliga. Sammanhanget väcker också mer grundläggande frågor om EU:s utrikespolitiska roll och förmåga.

Podden gästas av Christian Leffler som under många år innehavt centrala positioner inom EU:s utrikesförvaltning. Senast var han biträdande generalsekreterare för den europeiska utrikestjänsten, EEAS. Han medverkade också i den arbetsgrupp som på Sieps och CEPS initiativ tog fram rapporten ”From self-doubt to self-assurance: The European External Action Service as the indispensable support for a geopolitical EU”.