Att EU:s pengar används på rätt sätt är viktigt, och något som Sverige brukar trycka extra hårt på. Eva Lindström, svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten, gästar detta avsnitt av Sieps podcast för ett samtal kring EU:s räkenskaper, felprocent och det paradigmskifte som pågår just nu.

Europeiska revisionsrätten hör till EU:s mindre kända institutioner, men har en viktig uppgift i att granska unionens räkenskaper. Uppgiften växer också i takt med att unionen hanterar mer medel, vilket har skett inte minst sedan den stora återhämtningsfonden sjösattes. Eva Lindström är Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, och i detta avsnitt av Sieps Podcast beskriver hon just återhämtningsfonden som ”ett fullständigt paradigmskifte” för EU:s finansiering men också för hur medlemsstaterna kan använda EU-pengar.

Samtalet bjuder också på en förklaring av den felprocent som revisionen presenterar i sina granskningar, vilka svagheter som finns i EU:s system för kontroll och vad medlemsländernas olika förvaltningsmodeller innebär när medlen ska granskas.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De avslutar avsnittet med en blick framåt mot den 14 december, då regeringen presenterar programmet för det svenska EU-ordförandeskapet.

I avsnittet nämns några publikationer, både från Sieps och Europeiska revisionsrätten.

Europeiska revisionsrättens årsrapport (eca.europa.eu) 

Europeiska revisionsrättens rapport om återhämtningsstödet till Spanien (eca.europa.eu)

Sieps publikation om knäckfrågor inför Sveriges EU-ordförandeskap (sieps.se)

Taking Stock of the EU Institutions in the 2019–2024 Term (sieps.se)

Det pågår förhandlingar om EU:s asyl- och migrationspolitik sedan flera år men de kan möjligen vara på väg att närma sig slutet. Sverige kommer som ordförande för EU:s ministerråd under våren 2023 att få en viktig roll när slutförhandlingarna närmar sig.

Nästa vecka går Danmark till val. Sieps Podcast gästas av Lykke Friis, direktör för Tænketanken Europa i Köpenhamn och Ole Ryborg, Brysselkorrespondent för Danmarks radio och TV. Det blir ett livligt samtal om den spännande valrörelsen, Europapolitiken och den skandinaviska grannsämjan.

”Den mest öppna och spännande valrörelsen på mycket, mycket länge.” Så beskriver Lykke Friis, direktör för Tænketanken Europa i Köpenhamn, det som just nu pågår i Danmark. Utgången är oviss in i det sista och det politiska landskapet präglas av en tilltagande volatilitet.

I detta avsnitt av Sieps Podcast bidrar Friis tillsammans med Ole Ryborg, Brysselkorrespondent för dansk radio och TV, med perspektiv på valrörelsen. Samtalet kretsar kring nya partier, gamla kungamakare och naturligtvis en utblick på de europapolitiska frågorna. Och vad har egentligen hänt med Dansk Folkeparti?

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Nyligen möttes stats- och regeringschefer från nästan alla Europas länder i ett nytt format: Europeiska politiska gemenskapen (EPG). Daniel Tarschys, som bland mycket annat varit generalsekreterare för Europarådet, gästar Sieps Podcast för ett samtal om hur man ska förstå detta senaste tillskott i den europeiska floran av sammanslutningar.

Rysslands invasion av Ukraina, tillsammans med flera andra faktorer, har gjort att många ledare inom EU anser att det behövs ett nytt format för relationen mellan unionen och de europeiska länder som står utanför. Frankrikes president Emmanuel Macron tog i våras initiativ till Europeiska politiska gemenskapen, som nyligen samlade 43 stats- och regeringschefer under sitt paraply.

Hur ska man förstå denna nya sammanslutning? För att resonera kring det gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps och med stor erfarenhet av denna typ av politiska inrättningar, inte minst som generalsekreterare för Europeiska rådet under 90-talet.

Om sammanslutningen blir något mer än en diskussionsklubb återstår att se, menar Tarschys. Ledarnas enighet kan i viss mån präglas av önsketänkande. Men det finns också ett behov av alternativ till det fulla medlemskapet i EU, samtidigt som länder utanför unionen kan uppfatta alternativet som en halvmesyr. Inom unionen finns också spänningar mellan de som förordar djupare integration och de som vill se expansion. Kan en yttre ring runt EU lösa knutarna?

Daniel Tarschys har också skrivit en kortanalys om Europeiska politiska gemenskapen. Läs den här!

Vilken roll spelar riksdagens EU-nämnd i svensk EU-politik? Jessika Roswall och Pyry Niemi, båda med gedigen erfarenhet av nämndens arbete, gästar Sieps Podcast för ett samtal om EU-nämnden och riksdagens EU-arbete.

För att förankra regeringens agerande i EU bland Sveriges folkvalda finns riksdagens EU-nämnd som ett organ för samråd. Upplägget ger riksdagen en starkare ställning i EU-arbetet än många andra europeiska parlament har. Detta avsnitt av Sieps Podcast bjuder på en inblick i EU-nämndens arbete. Gäster är Jessika Roswall och Pyry Niemi, som under den gångna mandatperioden har varit andre vice ordförande respektive ordförande i EU-nämnden.

Roswall och Niemi, som företräder Moderaterna respektive Socialdemokraterna, är eniga om att EU-nämnden är ett bra sätt att ge riksdagen inflytande över de ståndpunkter regeringen intar i EU-sammanhang. Statsråden ska företräda hela Sverige i EU, men det går inte att komma ifrån att åsikterna inom nämnden ibland går isär. Här går EU-nämnden en balansgång när man ger statsråd handlingsutrymme att förhandla.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Jessika Roswall och Pyry Niemi är även ledamöter i Sieps insynsråd.

Energifrågorna tog stor plats i kommissionsordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen. EU vidtar nu flera åtgärder för att hantera de stigande elpriserna och för att bryta beroendet av rysk gas. Men vad innebär egentligen förslagen, och kommer de att fungera? Harry Flam, nationalekonom och senior rådgivare på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast för att förklara.

Sieps Podcast går på spaning efter EU i den svenska valrörelsen. Men EU-frågorna för en undanskymd plats bland partiernas ställningstaganden. Varför är det så? För att reflektera kring detta gästas detta avsnitt av Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och Maria Strömvik, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Nästa svenska regering kommer att företräda Sverige i många sammanhang inom EU och spela huvudrollen när Sverige tar över EU:s ordförandeskap första halvan av 2023. Det svenska riksdagsvalet den 11 september borde således vara en möjlighet för det svenska folket att välja vilka ståndpunkter regeringen ska företräda i EU-förhandlingar. Men enligt Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, lyser åsikter i EU-frågor med sin frånvaro i valrörelsen. Det innebär att politikerna missar möjligheten att förankra sina ställningstaganden bland väljarna, menar han.

Bland förklaringarna till detta tar Maria Strömvik upp att politikerna inte ser riksdagsvalet som rätt tillfälle för att ta upp EU-frågor, men också att media inte tar upp frågorna. Vilket i sin tur kan bero på bristande förståelse för EU-systemet och uppfattningen att svenska politiker har för lite att säga till om där.

Samtalet kretsar också kring vad EU-frågornas frånvaro i valrörelsen kan leda till på längre sikt, i termer av bristande ansvarsutkrävande, legitimitet och demokrati.

Programledare för Sieps Podcast är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Under sommaren har EU:s utvidgningsprocess tagit nya steg. Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Christian Danielsson som beskriver läget och vägen framåt.

Ukraina och Moldavien har fått kandidatstatus och Albanien och Nordmakedonien har inlett formella medlemskapsförhandlingar med EU. Tidigare har det talats om en utvidgningströtthet inom unionen, men efter Rysslands invasion av Ukraina har det blivit tydligt att unionens utvidgning handlar om medlemsländernas säkerhet, stabilitet och välfärd. Det menar Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast.

Vägen till EU-medlemskap är både lång och komplicerad för Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan. Danielsson beskriver utmaningarna som väntar och de metoder som nu tagits fram för att föra processen i hamn. Förtroende, dynamik och förutsägbarhet är nyckelord i sammanhanget, och bland fallgroparna finns flera bilaterala konflikter.

Detta är första avsnittet av Sieps Podcast efter sommarens uppehåll, och det leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Nytt avsnitt kommer varannan vecka.

Det har varit ett händelserikt första halvår i Europapolitiken. Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson gästar Sieps Podcast för att summera och blicka framåt.

Rysslands invasion av Ukraina har skakat om den europeiska försvarspolitiken. Med ett krig i Europa ägnas försvarsansträngningarna åt närområdet och Europa är satt på krigsfot. I detta avsnitt av Sieps Podcast sätts utvecklingen i perspektiv med hjälp av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.

Den europeiska försvarspolitiken förändras just nu i snabb takt. Sverige och Finland har ansökt om Natomedlemskap, Danmark har sagt ja till att ansluta sig till EU:s försvarssamarbete och i bland annat Tyskland ökar försvarsanslagen markant. EU har också fattat beslut om att stärka den gemensamma försvarspolitiken.

Uppgiften för Europas försvar har ändrats, från fokus på internationella insatser till säkerhet i närområdet. Försvaret har kommit hem, menar Björn Fägersten. Det finns också en risk att kriget i Ukraina inte slutar i ett fredsavtal utan att EU får en frusen konflikt i sitt grannskap. Detta kommer att betinga mycket av framtidens försvarspolitik, menar Katarina Engberg.

EU, Nato och relationen till USA spelar en stor roll för hur Europas försvarspolitik utvecklas. I avsnittet diskuterar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow med de båda gästerna vad utvecklingen innebär, var friktionen finns och hur samarbetena nu fylls med nytt innehåll.

Mer läsning och lyssning om europeisk försvarspolitik finns på Sieps temasida EU i omvärlden [länk].

Se även Björn Fägersten: Med Nato kan svenskarna bli européer 

Björn Fägersten: På egna ben? 

Framtidskonferensen är avslutad och har resulterat i en katalog av medborgarförslag. Samtidigt har den ryska invasionen gjort det tydligt att EU inte kan hålla Ukraina utanför sin gemenskap. Flera röster höjs nu för att ett konvent ska förnya EU:s fördrag och att länder ska kunna vara integrerade i olika grad. Detta avsnitt av Sieps Podcast tar upp några av EU:s hetaste framtidsfrågor.

När Konferensen om Europas framtid avslutades höll Emmanuel Macron ett tal där han beskrev ett framtida EU med en kärna av djupt integrerade länder och yttre ring av associerade men ej fullvärdiga medlemmar, där både Storbritannien och Ukraina skulle kunna ingå. Samtidigt påpekade Macron behovet av fördragsändringar, något som även har lyfts fram av Europaparlamentet och Ursula von der Leyen i ljuset av framtidskonferensen.

Men behövs fördragsändringar för att tillmötesgå framtidskonferensens digra lista på förslag? Och hur ska ett framtida EU med betydligt fler mer eller mindre integrerade medlemmar fungera?

För att diskutera dessa framtidsfrågor gästas detta avsnitt av Ylva Nilsson, EU-journalist, och Magnus Robach, tidigare svensk diplomat och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen.

Tyvärr drabbades inspelningen av tekniska problem, vilket resulterat i sämre ljud än vad trogna lyssnare på Sieps Podcast har vant sig vid. Sieps beklagar detta.

Under de senaste årens kriser har EU visat en beslutsamhet och enighet som har förvånat många. Men vart är unionen på väg? Är målet ett Europas förenta stater? Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av författaren Per Wirtén som sätter utvecklingen i perspektiv. Han menar att den mest akuta framtidsfrågan är ett ökat medborgerligt inflytande i unionen.

På söndag hålls det franska presidentvalets andra omgång, och igår debatterade kandidaterna Emmanuel Macron och Marine Le Pen under nästan tre timmar. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras hur kandidaternas Europapolitik skiljer sig åt.

Opinionsläget är jämnt inför det franska presidentvalets andra omgång på söndag, med viss fördel för den sittande presidenten. Spelplanen har ändrats i och med den ryska invasionen av Ukraina, inte minst på grund av Marine Le Pens relation till Putin. Men invasionens konsekvenser i den franska opinionen är ändå inte så stora som man skulle kunna tro, menar avsnittets gäst Magnus Robach, tidigare svensk diplomat, bland annat i Paris och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen.

Marine Le Pen står också för en radikal omläggning av Frankrikes Europapolitik, en linje som enligt Robach skulle innebära att hela EU-samarbetet blockeras helt eller att Frankrike lämnar EU. Den sittande presidenten står för en betydligt mer EU-vänlig linje, den mest federalistiska en fransk president har haft under unionens existens, enligt Robach.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

På söndag hålls den första omgången i det franska presidentvalet. I detta avsnitt av Sieps Podcast blickar vi tillbaka på fransk Europapolitik under den femte republiken. Till vår hjälp har vi den mycket erfarne journalisten Rolf Gustavsson.

Frankrikes roll i EU är helt central. På söndag den 10e april hålls första omgången i presidentvalet. Emmanuel Macron satsar på en ny mandatperiod och leder alltjämt i opinionen. Macron är den åttonde presidenten i Frankrikes femte republik. Detta avsnitt av Sieps Podcast blickar tillbaka på hans företrädare: de Gaulle, Pompidou, Giscard d’Estaing, Mitterrand, Chirac, Sarkozy och Hollande. Gäst i podden är Rolf Gustavsson, journalist med stor erfarenhet av europeisk politik.

Samtalet kretsar kring både de stora inrikespolitiska frågorna och Frankrikes roll på den europeiska arenan. Relationen till Tyskland är en ständig fråga för en fransk president, liksom frågor som rör försvar, EU:s utvidgning och jordbrukspolitik. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Se Sieps webbinarium om det franska valet här (engelska)

EU har enats på många sätt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Men hur länge kommer enigheten att bestå? Eva Sjögren, EU-chef vid Statsrådsberedningen, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och ger sin syn på hur EU-systemet har fungerat under krisen. I avsnittet diskuteras även det kommande ungerska valet med Sara Svensson, docent i statsvetenskap och bosatt i Budapest.

Rysslands invasion av Ukraina påverkar naturligtvis först och främst de som drabbas direkt av kriget, men har också förändrat EU:s dagordning och enat medlemsländerna om sanktionspaket och andra åtgärder. Eva Sjögren beskriver i detta avsnitt av Sieps Podcast hur frågor som gemensam upphandling av gas, klimatförändringar och livsmedelsförsörjning fått ny aktualitet på agendan. Invasionen har accelererat frågor som resiliens och självförsörjning, där Sveriges inställning ofta varit att hellre betona handel och samarbete.

Avsnittet tar även upp det nära förestående ungerska valet. Sara Svensson, docent i statsvetenskap, är på plats i Ungern och berättar om det polariserade läget i landet. Rysslands invasion av Ukraina påverkar även här, särskilt som Viktor Orbán är en av de europeiska ledare som haft tätast kontakt med Vladimir Putin.

EU genomgår just nu snabba förändringar till följd av kriget i Ukraina. För att sätta detta i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm, och Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps.

EU har agerat snabbt och kraftfullt till följd av kriget i Ukraina. De omskakande händelserna har förändrat förutsättningarna för europeisk politik i grunden. Detta avsnitt av Sieps Podcast kretsar kring hur EU påverkas av kriget, och vilka långsiktiga konsekvenser det kan få. Avsnittet gästas av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm.

Försvarspolitiken är stadd i förändring och förstärkning på flera sätt. Den säkerhetsordning som EU står för värnas genom stöd till Ukraina, förstärkning av både EU:s och medlemsländernas försvar och fördjupning av Natosamarbetet. Och vilken roll spelar egentligen Lissabonfördragets Artikel 42.7? Hur påverkas arbetet med den strategiska kompassen?

Utvidgningspolitiken har aktualiserats av medlemsansökningarna från länderna i EU:s östliga partnerskap. Danielsson menar att nu är det viktigt för EU att signalera att Ukraina tillhör den europeiska familjen. Men frågan om medlemskap är komplicerad, samtidigt som EU måste se till att vara på rätt sida av historien.

Samtalet rör sig också kring krigets konsekvenser för den ekonomiska politiken och energifrågan. Ytterligare steg mot fördjupning av samarbetet kommer troligen tas. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Fördjupning

Ladda ned och läs Katarina Engbergs publikation "A European Defence Union by 2025? Work in progress".

Sieps Podcast avsnitt 8 behandlade EU:s försvarsförmåga. Lyssna här.

Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och detta avsnitt av Sieps podcast tar åter upp frågan. Den här gången tillsammans med Fredrik Löjdquist som fördjupar de långsiktiga aspekterna av det som nu sker. Avsnittet spelades in onsdagen 23 februari, men den långsiktiga analysen behåller sin relevans även sedan den ryska invasionen blivit ett faktum.

Reaktionerna från EU och omvärlden lät inte vänta på sig när Ryssland erkände utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk. Ändå kvarstår de ryska antagonistiska målsättningarna, förklarar Fredrik Löjdquist, föreståndare för Centrum för östeuropeiska studier och gäst i detta avsnitt av Sieps Podcast. Han menar att Rysslands strategiska målsättningar är tydliga: att ta politisk kontroll över sina grannländer, att komma bort från en säkerhetsordning som grundar sig på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att förändra den militära maktbalansen i Europa.

Angreppet på Ukraina är ett angrepp på EU och den europeiska idén, menar Löjdquist. Detta borde mana EU och västvärlden att sätta sig vid ritbordet i fråga om både rysslandspolitiken och strategin för de länder i öst som har associeringsavtal med EU.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De rundar av avsnittet med ett samtal om den enighet som EU tenderar att uppvisa under trycket från yttre hot.

Finland och Sverige har ett djupt säkerhetspolitiskt samarbete, och båda länderna lutar sig i sin tur mot andra internationella partnerskap. Nu utmanar Ryssland den europeiska säkerhetsordningen. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet, och samtalet rör sig kring finsk, svensk och europeisk solidaritet och säkerhetspolitik.

Det nuvarande säkerhetsläget har beskrivits som det farligaste för Europa sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland går ofta i takt i säkerhetspolitiken, men i dagens oroliga läge har röster höjts för en förändrad linje, bland annat i Natofrågan. Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet och expert på EU:s säkerhetspolitik, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Hon tonar ned förändringarna men lyfter också fram behovet av fördjupat europeiskt samarbete. Samtalet rör sig kring hur EU:s mekanismer för solidaritet kan utvecklas, och Ojanen hoppas på tydlighet och pondus i EU:s kommande strategiska kompass.

I detta avsnitt uppmärksammas också att det var 30 år sedan Maastrichtfördraget undertecknades. Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow samtalar om vad denna milstolpe i unionens historia har betytt.

Att välja en president i det politiskt splittrade Italien är komplicerat. Rolf Gustavsson gästar Sieps Podcast och hjälper oss att navigera bland teknokrater och antipolitiker i ett splittrat och skört partisystem. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa tas också upp.

En ny italiensk president ska väljas och partierna har svårt att enas om vem det ska bli. Processen kan också få återverkningar på det sköra italienska partisystemet. Om den breda koalition som stöttar premiärminister Mario Draghi faller samman riskerar landet att kastas ut i politisk turbulens. Detta får i sin tur återverkningar för EU. I detta avsnitt diskuterar Göran von Sydow och Annika Ström Melin italiensk politik och Italiens roll i EU med erfarne journalisten Rolf Gustavsson. Avsnittet inleds med ett samtal om hur det säkerhetspolitiska läget påverkar EU och Europa.

Fördjupning

I avsnittet nämns två böcker:

Efter Europa av Ivan Krastev (Daidalos 2018)

L'Italia in Europa tra Maastricht e l'Africa av Aldo Rizzo (Laterza 2016)

I den europapolitiska analysen Next Generation EU: Solidarity, Opportunity, and Confidence beskriver Erik Jones, professor vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, hur EU:s återhämtningspaket förhandlades fram och vilken betydelse det har för EU-länderna med särskild hänsyn till Italien.

Pandemin blev en dynamit som har sprängt gamla dogmer. Den geoekonomiska rivaliteten har ökat. Och bakom den snabba återhämtningen lurar nya risker. Det gångna året i europapolitiken har varit händelserikt. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en återblick på året som gått och en spaning på året som kommer.

Efter snart två år präglas politiken fortfarande av pandemin. Samtidigt har det hänt mycket inom EU under året som gått. Vaccin har upphandlats, återhämtningsfonden har sjösatts, ny politik har formulerats inom ett stort antal områden och de politiska förutsättningarna i medlemsstaterna har förändrats. Förändringar i omvärlden påverkar också EU. Med Joe Biden som amerikansk president har förutsättningarna för den transatlantiska relationen förändrats men de globala spänningarna i form av en ökad stormaktskonkurrens tilltar.

I säsongens sista avsnitt av Sieps Podcast summeras några av de viktigaste trenderna och händelserna i Europapolitiken. Tillsammans med Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys blickar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow bakåt på året som gått och framåt kring vad som väntar nästa år.