Elpriserna har rusat i höjden i Europa den senaste tiden. I detta avsnitt av Sieps Podcast hjälper Harry Flam till att förklara vad det beror på, hur den europeiska elmarknaden fungerar och vilka konsekvenser den dyra elen kan få.

Stigande konjunktur, dyr naturgas och ökade priser på utsläppsrätter är några av orsakerna till att elpriserna har gått upp i Europa den senaste tiden. Men även vädret spelar in, med för lite vind och regn. Och nu stundar vintern, med oro för vilka konsekvenser de höga elpriserna kommer att få när kylan slår till.

Röster har höjts för att systemet för utsläppsrätter måste justeras för att göra elen billigare. Men det vore att motverka själva syftet med utsläppshandeln. Det menar Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. En bättre lösning vore att medlemsländerna i EU kompenserar hushållen som drabbas.

Avsnittet belyser också det faktum att priset på el varierar starkt inom EU. Å ena sidan handlas el inom unionen som vilken vara som helst på den gemensamma marknaden, å andra sidan sätter tekniken gränser för hur elen kan transporteras mellan länder.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow upp hur Frankrike just nu står i centrum för internationell politik i olika sammanhang.

Fördjupning

Perspektiv: Höga elpriser kan hota den gröna omställningen av Harry Flam

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov 

Snart möts världens ledare i Glasgow för att diskutera hur klimatkrisen ska hanteras. Hur ska EU agera för att påverka mötet? I detta avsnitt av Sieps Podcast ger Åsa Romson och Mats Engström, båda med gedigen erfarenhet av klimat- och miljöpolitik, sin syn på de utmaningar som EU står inför.

EU:s gröna utrikespolitik sätts på prov när COP26 inom kort inleds i Glasgow. Unionen har höjt sina ambitioner och ser sig gärna som en global ledare i klimatförhandlingarna. Men resultaten har tidigare varit blandade. Hur bör EU agera för att Glasgow ska bli en framgång?

Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Åsa Romson och Mats Engström. Romson var Sveriges klimat- och miljöminister under Parismötet 2015 och är i dag verksam vid IVL Svenska miljöinstitutet. Hon lyfter fram god förståelse för omvärlden, tekniska innovationer och skickligt alliansbyggande som framgångsfaktorer vid klimatmötet i Paris 2015. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, menar att ökande globala spänningar kan försvåra förhandlingarna i Glasgow och att EU:s styrka ligger i att unionen enas i gemensamma klimatpolitiska positioner, trots interna meningsskiljaktigheter.

Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow tar också åter upp det heta ämnet rättsstatens principer inom EU. Frågan har ställts på sin spets sedan den polska författningsdomstolen kommit fram till att vissa delar av EU:s fördrag är oförenliga med den polska grundlagen.'

Fördjupning

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov

Webbinarium: Gröna given och utmaningarna i Östeuropa

Europapolitisk analys: Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Världspolitiken har skakats av ett antal omtumlande händelser den senaste tiden. Det europeiska samarbetet står inför stora utmaningar både internt och på den globala scenen. Sieps Podcast gästas denna gång av Carl Bildt, som ger sin syn på Europas roll i ett turbulent världsläge

Europas relation till USA har blivit mer komplicerad och Kinas växande styrka utmanar både EU och USA. I Europa har strategisk autonomi lyfts fram som ett svar på utmaningarna, men det är ett begrepp som Carl Bildt anser att vi bör vara försiktiga med. Den tidigare stats- och utrikesministern menar att det inte är något fel på strävan efter kraft och kapacitet, men att det bäst uppnås genom samarbete. Klimatet och pandemin visar också på behovet av att agera gemensamt, vilket blir svårare i en allt mer polariserad värld.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow en titt på hur startfältet tar form inför det franska presidentvalet. Tar de traditionella partierna revansch, eller tillhör presidentskapet frifräsarna?

Rättsstatens principer finns inskrivna i EU-fördraget och har formulerats i rättspraxis inom unionen. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras varför principerna är så viktiga, och hur EU hanterar situationer där de utmanas.

Ett av unionens värden är rättsstatens principer. Men vad är egentligen dessa principer och varför är de så viktiga för EU-samarbetet? Och hur kan de upprätthållas? Inom EU har man prövat flera metoder för att hantera situationer som har uppstått när enskilda medlemsstater utmanar detta värde, som tidigare ansågs självklart. Det senaste tillskottet i EU:s verktygslåda är en så kallad villkorsmekanism som ska skydda EU:s medel från att betalas ut när urholkningen av rättsstaten riskerar att skada unionens ekonomiska intressen. Men vad talar för att denna mekanism kommer att bli mer framgångsrik än tidigare försök? I dagens avsnitt gästas Annika Ström Melin och Göran von Sydow av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som nyligen har skrivit analysen Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip? (sieps.se)

Epoken Merkel går mot sitt slut och Tyskland ska få en ny ledare efter valet den 26 september. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en genomgång av de mest tongivande tyska regeringscheferna under efterkrigstiden – kansler för kansler.

Om två veckor går EU:s största medlemsstat Tyskland till val. Valet markerar slutet på en epok då Angela Merkel slutar som förbundskansler. Opinionsläget är ovisst och troligen följer komplicerade koalitionsförhandlingar efter valet. Tyskland har en central roll i Europa och EU-samarbetet. I detta avsnitt pratar Annika Ström Melin och Göran von Sydow med den mycket erfarne journalisten Rolf Gustavsson om hur tysk europapolitik utvecklats under efterkrigstiden. Nästa kansler blir den nionde under efterkrigstiden. Sex av de tidigare ämbetsinnehavarna presenteras och deras viktigaste europapolitiska avtryck analyseras. 

Fördjupning

Europapolitisk analys: Germany goes to the polls: how will its EU policies change?  (sieps.se) av Valentin Kreilinger, forskare vid Sieps.

Webbinarie om det tyska valet, med medverkande från Sieps: Seminarier (sieps.se)

I avsnittet nämns även boken Europeiska episoder av Rolf Gustavsson.

Händelseutvecklingen i Afghanistan har varit dramatisk. Hur kommer det att påverka EU:s relationer till omvärlden? För att gräva djupare i frågan gästas Sieps Podcast av Christian Leffler som har stor erfarenhet av unionens utrikesförvaltning.

Efter 20 års internationell närvaro i Afghanistan förändras nu mycket på kort tid. Konsekvenserna för Europas del blir sannolikt påtagliga. Sammanhanget väcker också mer grundläggande frågor om EU:s utrikespolitiska roll och förmåga.

Podden gästas av Christian Leffler som under många år innehavt centrala positioner inom EU:s utrikesförvaltning. Senast var han biträdande generalsekreterare för den europeiska utrikestjänsten, EEAS. Han medverkade också i den arbetsgrupp som på Sieps och CEPS initiativ tog fram rapporten ”From self-doubt to self-assurance: The European External Action Service as the indispensable support for a geopolitical EU”.

Omröstningen om brexit ägde rum för snart fem år sedan. I detta avsnitt av Sieps Podcast följer vi trådarna både bakåt och framåt. Vad ledde fram till beslutet, hur gick utträdet och hur har det påverkat Storbritannien och Europa? Och vilka spänningar finns kvar? Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, hjälper oss att reda ut frågetecknen. Dessutom blir det bokcirkel om Michel Barniers nya bok La grande illusion: Journal secret du Brexit (2016-2020) .

Brexit är fullbordat och EU består nu av 27 medlemsstater. För snart fem år sedan röstade 52% av de brittiska väljarna för att lämna EU. Mödosamma förhandlingar om utträde och den nya relationen följde. Till de mest komplicerade frågorna hörde lösningen för Nordirland. Det är alltjämt en fråga som skapar spänningar.   

I det här avsnittet av Sieps Podcast diskuteras hur brittisk politik har förändrats under de senaste åren med Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som gäst. Samtalsledarna Göran von Sydow och Annika Ström Melin har dessutom läst EU:s förhandlare Michel Barniers nya bok La grande illusion: Journal secret du Brexit (2016-2020) och kommer att dela med sig av sina intryck.

Europa drog en suck av lättnad när Joe Biden valdes till president. Nu skulle de transatlantiska relationerna värmas upp och klimatet kylas ned. Och snart kommer den amerikanska presidenten på Europabesök. Samtidigt talar européerna om strategisk autonomi och Biden uppmanar amerikanarna att köpa amerikanskt. Så hur står det egentligen till med förhållandet?

Relationen mellan USA och EU har varit ett konstant samtalsämne i europeisk debatt de senaste tio åren. Barack Obamas vänliga men bestämda fokus på Stilla havet följt av Donald Trumps fientlighet mot EU skapade reaktioner bland europeiska ledare och medborgare. Joe Bidens presidentskap har gett hopp om nystart i de transatlantiska relationerna.

Frågetecken kvarstår dock. Finns det tillräcklig samsyn mellan EU och USA i de stora globala frågorna som handel, Kina, teknologi och säkerhet? Och finns det ett transatlantiskt förtroende att räkna med?

För att diskutera dessa frågor gästas i dag Sieps Podcast av Veronika Wand-Danielsson, enhetschef för Amerikaenheten på Utrikesdepartementet och tidigare bland annat ambassadör i Paris, och Erik Brattberg, chef för Europaprogrammet på Carnegie Endowment for International Peace i Washington D.C.

Samtalet leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Vidare fördjupning

Läs Erik Brattbergs analys av hur den transatlantiska relationen utvecklats under inledningen av Joe Bidens presidentskap: Transatlantic Relations After Biden’s First 100 Days - Carnegie Endowment for International Peace 

Frihandel och klimatmål ligger i vågskålarna när EU överväger att införa koldioxidtullar. Det har blivit dyrare att släppa ut växthusgaser i EU, vilket ger konkurrensfördelar för länder med lägre klimatambitioner som exporterar till unionen. I grannskapet mullras det om handelshinder, och vad betyder det för WTO?

EU är världsledande inom arbetet med att få ned klimatutsläppen, men för att förhindra temperaturökningarna gäller det att också få med sig resten av världen. Ett led i detta är förslaget om koldioxidtullar, som den föreslagna gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp kallas (CBAM). I takt med att utsläppsrätterna inom EU har blivit dyrare har det hävdats att den europeiska industrin tappat konkurrenskraft. Kan gränsjusteringsmekanismen komma åt detta problem utan att komma i konflikt med WTO:s regler? Hur påverkar den EU:s grannskapsrelationer och bidrar den över huvud taget till det övergripande målet – att få ned klimatutsläppen? Är mekanismen ens genomförbar?

Detta avsnitt av Sieps Podcast pekar ut möjliga vägar framåt med hjälp av våra seniora rådgivare Mats Engström och Harry Flam. Programledare är som vanligt Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Fortsatt fördjupning

I poddsamtalet nämns Harry Flams publikation om koldioxidtullar, som finns att läsa här.

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Denna gång gästar Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet berör områden som demokrati och legitimitet i ljuset av EU:s växande utmaningar och ambitioner.

De senaste tio årens krispolitik har fört EU mot ett allt närmare samarbete – senast exemplifierat av gemensam upplåning till återhämtningsfonden. I takt med att samarbetet kretsar kring fler områden av politiskt känslig natur blir EU:s demokratiska underskott och legitimitet viktiga att diskutera. Och hur ska den representativa demokratin hantera utmaningar från både populism och teknokrati?

Dagens gäst är Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Podden leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin. 

Lästips:

Sverker Gustavsson (2014) Förtroendet för det europeiska unionsprojektet i EU efter krisen - perspektiv på demokrati och inflytande i ett förändrat EU (sieps.se)

Sverker Gustavsson: Den som vill ha demokrati måste lära sig den - DN.SE

Nadia Urbinati (2019) Me The People: How Populism Transforms Democracy (Harvard University Press, 2019)

Christopher J. Bickerton och Carlo Invernizzi Accetti (2021) Technopopulism: The New Logic of Democratic Politics, Oxford University Press

Se även Bickertons bidrag i Perspectives on the future of the EU (sieps.se)

Peter Mair (2013) Ruling the Void: The Hollowing of Western Democracy, Verso Books

Catherine E. De Vries och Sara B. Hobolt (2020) Political Entrepreneurs: The Rise of Challenger Parties in Europe, Princeton University Press

Göran von Sydow (2017) Tillit i krisernas EU: sorti, protest och lojalitet, i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelheim (redaktörer) Tilliten i EU vid ett vägskäl, Santérus

Jan Werner Müller (2011) Contesting Democracy. Political Ideas in Twentieth Century Europe. Yale University Press

Jan Werner Müller (2016) Vad är populism? Daidalos

Yuval Noah Harari (2019) 21 lessons for the 21st century, Vintage books

Daniele Caramani (2017) Will vs. Reason: The Populist and Technocratic Forms of Political Representation and Their Critique to Party Government, American Political Science Review, Volume 111, Issue 1, februari 2017, s. 54–67

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Den här gången samtalar vi om strategisk autonomi, och avsnittet gästas av EU-minister Hans Dahlgren och chefen för Utrikespolitiska institutets Europaprogram Björn Fägersten.

Fyra år har gått sedan Angela Merkel stod i München och uppmanade européer att ta ansvar för sitt egen öde: ”Tiden när vi kunde förlita oss på gamla allianser är förbi” förkunnade förbundskanslern. Sedan dess har det pågått en intensiv policydebatt om hur EU bäst kan försvara sina intressen i en alltmer komplex värld. ”Strategisk autonomi” är ledordet som ska ge EU verktyg i en omvärld som präglas av ovisshet och konkurrens.

Dagens gäst är EU-minister Hans Dahlgren som diskuterar Sveriges hållning i dessa frågor. Podden gästas även av Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, som reflekterar över olika betydelser av strategisk autonomi samt vilka utmaningar som EU och Sverige står inför. Podden leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Denna gång gästar juridikforskaren Anna Wetter Ryde, och samtalet kretsar kring hälsofrågor, kriser och den inre marknaden.

Hälsofrågorna är primärt medlemsstaternas ansvarsområde. Trots det har fler uppgifter och befogenheter på det området förts upp på EU-nivån. Dessutom påverkas EU-samarbetet av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar under pandemin. ”En konstitutionell krock” – så beskriver dagens gäst, Anna Wetter Ryde, konsekvensen av detta. Anna Wetter Ryde är forskare i juridik vid Sieps, och i detta poddavsnitt samtalar hon med programledarna Göran von Sydow och Annika Ström Melin om hur unionen och medlemsstaterna ska undvika att liknande krockar uppstår i framtiden. Och vad är sannolikheten att ytterligare befogenheter inom hälsoområdet flyttas till EU-nivån?

Under samtalet behandlas också den besvärliga relationen mellan EU och Turkiet. En avslutande reflektion om EU-kritiska rörelser görs mot bakgrund av att den kände danske politikern Jens Peter Bonde nyligen gick bort.

För att ta del av Anna Wetter Rydes analys se: När folkhälsa ställs mot den inre marknaden – coronakrisen utmanar EU (sieps.se)

Dagens poddavsnitt gästas av Alexander Stubb, före detta statsminister och utrikesminister i Finland och tidigare Europaparlamentariker. I ett samtal med Göran von Sydow och Annika Ström Melin kommenterar han EU:s hantering av coronakrisen, vaccinfrågorna och den omtalade hälsounionen. Samtalet berör även kommissionens roll i EU, EU:s agerande i världen och det ungerska partiet Fidesz beslut att lämna EPP – den konservativa partigruppen i Europaparlamentet där Alexander Stubb tidigare var ledamot.

Alexander Stubb är direktör för School of Transnational Governance vid European University Institute (EUI) i Florens.

Mer läsning

I podden talar Annika och Göran om R. Daniel Kelemens text i Sieps antologi The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure? Antologin finns för nedladdning på här.

Dagens poddsamtal gästas av Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. I ett samtal med Göran von Sydow och Annika Ström Melin diskuteras bland annat konferensen om EU:s framtid. Förväntningarna är många och spretiga. Vad kan en sådan konferens erbjuda medborgarna idag och vad kan vi lära oss från tidigare övningar? Vilka frågor kan vi förvänta oss att EU kommer att ta sig an under de kommande åren? Det gångna året har även kantats av pandemins krassa verklighet. Hur har beslutsfattandet inom EU påverkats? Hur har Sverige agerat och vilka allianser formar Sverige inom Europasamarbetet? En särskild tanke ägnas också åt det nederländska valet nästa vecka.

Digitala toppmöten, rivalen Kina och spruckna medelhavsdrömmar. I dagens poddavsnitt diskuterar Göran von Sydow och Annika Ström Melin Europeiska rådets roll i EU-maskineriet. Rekordmånga möten senaste året vittnar om en intensifiering av Europeiska rådets aktivitet. Ska detta förstås som regeringschefernas position har stärkts gentemot övriga institutioner, eller är det tvärtom ett svaghetstecken från medlemsstaterna som krishanterare? Fokus kommer också att riktas mot den bortglömda Barcelonaprocessen som fyller 25 år och den urvattnade medelhavsunionen.

Dagens fördjupningstema handlar om handelsrelationerna mellan EU och Kina. Podden gästas av nationalekonomen Harry Flam som diskuterar EU:s möjligheter att säkra europeiska intressen och hur kinesisk industripolitik påverkar europeiska företag och teknologi. Diskussionen utgår från Harry Flams nyligen publicerade policyanalys: ”Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?”

Lästips!

Harry Flams europapolitska analys "Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?" hittar du här.

Vaccin, teknokrati och europeiskt totalförsvar. I dagens poddavsnitt diskuteras känsliga frågor där nationalstatens kärnuppgifter korsas med ökade krav på gemensamma europeiska lösningar.

Hur ska kommissionen säkra vaccin till EU-medborgarna? Vad är kopplingen mellan EU:s återhämtningsfond och Italiens regeringsombildning?

Fördjupningstemat handlar om försvarsfrågor. EU ska under de kommande fem åren ta djärva steg mot en verklig försvarsunion. I detta avsnitt gästas podden av Katarina Engberg som diskuterar tillståndet och framtidsutsikterna för europeiskt försvarssamarbete med Göran von Sydow och Annika Ström Melin. Samtalet tar avstamp i en nyligen publicerad policyöversikt, skriven av Katarina Engberg: A European Defence Union by 2025? Work in Progress

När kommissionens tidigare ordförande, Jean Claude Juncker, 2017 presenterade hur EU:s sociala pelare kunde se ut var det många som reagerade mot en skrivelse om att EU skulle verka för adekvata minimilöner i medlemsländerna. Man menade bland annat att EU saknar befogenheter att reglera lönefrågorna. Tre år senare, i oktober 2020, presenterade hans efterträdare Ursula von der Leyens kommission ett förslag på en EU-lagstiftning om miniminivåer. I denna poddcast diskuterar Per Skedinger, Erik Sjödin och Ylva Nilsson dels varför kommissionen anser att EU behöver regleringen och dels vilka utmaningar den innebär för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Samtalet modereras av Sieps forskaren Anna Wetter Ryde.

En av kommissionens utgångspunkter när den föreslår lagstiftningen är att tio procent av löntagarna i EU lever i fattigdom och därför måste lönefrågan hamna i fokus som en viktig del av ekonomin. Härtill kommer att EU har som mål att unionen ska främja såväl ekonomisk som social sammanhållning i medlemsstaterna.

Mot överstatlig reglering av medlemsländernas minimilöner talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden, menar Per Skedinger. Han är bland annat kritisk mot att kommissionen inte på ett övertygande sätt visar hur höjda minimilöner ska kunna leda till det som kommissionen vill uppnå.

Ett annat motstånd mot det överstatliga inslaget i regleringen är att Sverige och flera andra länder i EU har en välfungerande arbetsmarknadsmodell som förutsätter att det inte sker någon politisk inblandning i lönenivåerna, genom exempelvis lagstiftning. Här menar Erik Sjödin att en EU-reglering riskerar att leda till störningar i arbetsmarknadsmodellen, trots att kommissionen säger att den inte kommer att påverkas. Denna risk uppstår inte minst genom att EU:s domstol tolkar lagstiftningen, varpå domstolen kan komma till en annan slutsats än kommissionen. Samtidigt påpekar Ylva Nilsson under samtalet att kommissionen snarast värnar arbetsmarknadsmodellen och vill se att fler medlemsländer tillämpar den. Hon menar också att det nu är viktigt att Sverige och andra kritiker av EU-lagstiftningen förmår lyfta blicken och även beaktar frågan i ljuset av den växande fattigdomen i EU.

Lyssna här!

Medlemsstaterna har olika konstitutionella regleringar av nödtillstånd. Under coronapandemin har olika former av nödtillstånd utlysts och exceptionella åtgärder har vidtagits. Även om hälsoområdet är en nationell befogenhet påverkas EU-samarbetet av de nationella åtgärderna Vilka risker finns med nödåtgärderna? Hur påverkas EU av medlemsstaternas agerande och behövs mer EU-gemensam samordning eller reglering? I det här poddsamtalet diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor med Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

Coronakrisen har lett till att flera medlemsländer har vidtagit exceptionella åtgärder för att få bukt med spridningen av viruset. Flera länder har tillämpat nationella nödtillstånd för att kunna vidta sådana åtgärder, medan andra (inklusive Sverige) har hanterat situationen inom ramen för den gängse ordningen för beslutsfattande. Det har bland annat rört sig om begränsningar i enskildas rörselsfrihet och om bredare nedstängningar av hela samhällen.

Flera av de nationella åtgärderna har dock inte bara påverkat de egna länderna utan har också medfört effekter i andra EU-länder. I krisens inledande fas införde exempelvis några länder exportrestriktioner av skyddsutrustning. Länder har även stängt ner hela samhällen, vilket har fått konsekvenser för inte minst industrin i andra länder, genom att viktiga varuleveranser har upphört. En annan central aspekt för EU-samarbetet är nödtillståndens utmaningar för rättsstatens principer. När medlemsländerna åsidosätter de ordinarie lagarna för att kunna hantera kriser kan det innebära begränsningar i enskildas rättigheter, exempelvis i rätten till en rättvis rättegång. Eftersom EU är en rättsgemenskap är sådana inskränkningar också en angelägenhet för medlemsstaterna.

Men frågan är om medlemsländernas frihet att besluta om sina egna nödgärder är så pass problematiskt för EU-samarbetet att EU bör ha en tydligare roll att samordna medlemsländernas nationella åtgärder i samband med kriser. En annan fråga är om det över huvud taget finns en lämplig beslutsordning på EU-nivån att hantera en sådan samordning av de nationella åtgärderna. I ett poddsamtal i ledning av Sieps direktör, Göran von Sydow, diskuteras bland annat dessa frågor tillsammans med Sieps-forskaren i juridik, Anna Wetter Ryde.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Bland nyheterna fanns höjda ambitioner på klimat- och hälsoområdet, och omvärldsläget fick stort utrymme. När det gäller EU:s roll i världen har strategisk autonomi blivit ett modeord men nämndes inte i talet. Vad står det för egentligen? Och vad säger talet om tillståndet i unionen? Diskussion med Annika Ström Melin, Björn Fägersten och Göran von Sydow.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet blev en lång redogörelse för alla de politiska frågor som står på unionens dagordning. Tre områden som kommissionen prioriterar är klimatet, digitalisering och ekonomisk återhämtning. En höjning av klimatambitionerna var också en av de främsta nyheterna i talet.

I pandemins spår har även hälsoområdet seglat upp som ett område där kommissionen gärna ser ett fördjupat europeiskt samarbete och en översyn av befogenhetsfördelningen. Rättsstatsprincipen fortsätter att vara en konfliktfråga, och efter talet riktades kritik mot alltför lama ordalag om vikten av denna princip.

På EU:s dagordning står även frågor som rör omvärldsläget, inte minst relationerna till Kina, Ryssland och USA, som också fick stort utrymme i talet.

En diskussionsfråga handlar om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i vissa utrikesfrågor. Den frågan har fått uppmärksamhet under den senaste veckan, då Cypern som enda land motsätter sig sanktioner mot Belarus innan EU agerar i konflikten med Turkiet. Vetorätten kan anses stå i strid med ”strategisk autonomi”, som blivit ett modeord under senare år. Men vad står det för egentligen?

I ett poddsamtal diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor tillsammans med Annika Ström Melin och Björn Fägersten.

Från vänster: Annika Ström Melin, Göran von Sydow och Björn Fägersten.

Under sommaren har spänningarna mellan Turkiet och Grekland skärpts och den militära beredskapen ökat. Positionerna är i dagsläget oförenliga och EU dras oundvikligen in i konflikten, som berör både medlemsstater i EU och unionens roll i närområdet. Sieps har bjudit in experter för att diskutera krisen.

Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har intensifierats under sommaren med militär eskalering som följd. Frankrike har uttryckt sitt fulla stöd för Greklands suveränitet och skickat franska marinfartyg som avskräckning mot turkiska krigsfartyg. Europeiska rådet har också visat öppenhet för alla alternativ, däribland sanktioner, inför toppmötet den 24 september och manar Turkiet att komma till förhandlingsbordet.

Positionerna är i dagsläget oförenliga. Problemets kärna finns i hur Medelhavets ekonomiska zoner och tillgången till gasfyndigheter är uppdelade. Greklands maritima anspråk – i enlighet med gällande internationell rätt – ger Turkiet mycket begränsat manöverutrymme. Konflikten berör också ett större antal länder i regionen. Nato har involverats men fortfarande på ett passivt plan, trots att konflikten omfattar två allierade stater.

EU dras oundvikligen in i konflikten. Med hänsyn till Turkiets nära samarbete med EU på migrationsområdet och den förändrade geopolitiska dynamiken i området sätts unionens kapacitet som stabiliserande kraft på prov.

Lyssna på samtalet (35 min)

Från vänster: Niklas Bremberg, Jakob Lewander, Paul T. Levin och Katarina Engberg.