Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och detta avsnitt av Sieps podcast tar åter upp frågan. Den här gången tillsammans med Fredrik Löjdquist som fördjupar de långsiktiga aspekterna av det som nu sker. Avsnittet spelades in onsdagen 23 februari, men den långsiktiga analysen behåller sin relevans även sedan den ryska invasionen blivit ett faktum.

Reaktionerna från EU och omvärlden lät inte vänta på sig när Ryssland erkände utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk. Ändå kvarstår de ryska antagonistiska målsättningarna, förklarar Fredrik Löjdquist, föreståndare för Centrum för östeuropeiska studier och gäst i detta avsnitt av Sieps Podcast. Han menar att Rysslands strategiska målsättningar är tydliga: att ta politisk kontroll över sina grannländer, att komma bort från en säkerhetsordning som grundar sig på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att förändra den militära maktbalansen i Europa.

Angreppet på Ukraina är ett angrepp på EU och den europeiska idén, menar Löjdquist. Detta borde mana EU och västvärlden att sätta sig vid ritbordet i fråga om både rysslandspolitiken och strategin för de länder i öst som har associeringsavtal med EU.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De rundar av avsnittet med ett samtal om den enighet som EU tenderar att uppvisa under trycket från yttre hot.

Finland och Sverige har ett djupt säkerhetspolitiskt samarbete, och båda länderna lutar sig i sin tur mot andra internationella partnerskap. Nu utmanar Ryssland den europeiska säkerhetsordningen. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet, och samtalet rör sig kring finsk, svensk och europeisk solidaritet och säkerhetspolitik.

Det nuvarande säkerhetsläget har beskrivits som det farligaste för Europa sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland går ofta i takt i säkerhetspolitiken, men i dagens oroliga läge har röster höjts för en förändrad linje, bland annat i Natofrågan. Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet och expert på EU:s säkerhetspolitik, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Hon tonar ned förändringarna men lyfter också fram behovet av fördjupat europeiskt samarbete. Samtalet rör sig kring hur EU:s mekanismer för solidaritet kan utvecklas, och Ojanen hoppas på tydlighet och pondus i EU:s kommande strategiska kompass.

I detta avsnitt uppmärksammas också att det var 30 år sedan Maastrichtfördraget undertecknades. Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow samtalar om vad denna milstolpe i unionens historia har betytt.

Att välja en president i det politiskt splittrade Italien är komplicerat. Rolf Gustavsson gästar Sieps Podcast och hjälper oss att navigera bland teknokrater och antipolitiker i ett splittrat och skört partisystem. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa tas också upp.

En ny italiensk president ska väljas och partierna har svårt att enas om vem det ska bli. Processen kan också få återverkningar på det sköra italienska partisystemet. Om den breda koalition som stöttar premiärminister Mario Draghi faller samman riskerar landet att kastas ut i politisk turbulens. Detta får i sin tur återverkningar för EU. I detta avsnitt diskuterar Göran von Sydow och Annika Ström Melin italiensk politik och Italiens roll i EU med erfarne journalisten Rolf Gustavsson. Avsnittet inleds med ett samtal om hur det säkerhetspolitiska läget påverkar EU och Europa.

Fördjupning

I avsnittet nämns två böcker:

Efter Europa av Ivan Krastev (Daidalos 2018)

L'Italia in Europa tra Maastricht e l'Africa av Aldo Rizzo (Laterza 2016)

I den europapolitiska analysen Next Generation EU: Solidarity, Opportunity, and Confidence beskriver Erik Jones, professor vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies, hur EU:s återhämtningspaket förhandlades fram och vilken betydelse det har för EU-länderna med särskild hänsyn till Italien.

Pandemin blev en dynamit som har sprängt gamla dogmer. Den geoekonomiska rivaliteten har ökat. Och bakom den snabba återhämtningen lurar nya risker. Det gångna året i europapolitiken har varit händelserikt. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en återblick på året som gått och en spaning på året som kommer.

Efter snart två år präglas politiken fortfarande av pandemin. Samtidigt har det hänt mycket inom EU under året som gått. Vaccin har upphandlats, återhämtningsfonden har sjösatts, ny politik har formulerats inom ett stort antal områden och de politiska förutsättningarna i medlemsstaterna har förändrats. Förändringar i omvärlden påverkar också EU. Med Joe Biden som amerikansk president har förutsättningarna för den transatlantiska relationen förändrats men de globala spänningarna i form av en ökad stormaktskonkurrens tilltar.

I säsongens sista avsnitt av Sieps Podcast summeras några av de viktigaste trenderna och händelserna i Europapolitiken. Tillsammans med Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys blickar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow bakåt på året som gått och framåt kring vad som väntar nästa år. 

Fördragsändringar, framtidskonferensen och federalism. Tysklands nya regeringspartier radar upp nya prioriteringar för landets Europapolitik. Tidigare kommissionären Cecilia Malmström gästar Sieps Podcast för en genomgång av vad Trafikljuskoalitionen kan innebära för EU:s och Sveriges framtid.

Den tillträdande tyska regeringen, den så kallade Trafikljuskoalitionen, har presenterat sitt koalitionsavtal. Det långa och detaljerade avtalet är innehållsrikt när det gäller Europapolitiken. Partierna, som ibland har olika utgångspunkter, har enats om att förespråka att den pågående Konferensen om Europas framtid ska följas av ett konstitutionellt konvent som kan leda till fördragsändringar. Bland de institutionella reformer som förordas återfinns att övergå till fler majoritetsröstningar i rådet, större öppenhet i rådet, initiativrätt för Europaparlamentet och stöd till både idén om att ha transnationella listor inför valen till Europaparlamentet samt att modellen med ledande kandidater för de europeiska partierna (spitzenkandidaten) ska fortsätta. Även frågor om EU:s roll i världen, unionens grundläggande värden samt den ekonomiska politiken berörs. Allt detta och mycket mer diskuteras i podden som gästas av Cecilia Malmström, tidigare bland annat Europaparlamentariker, svensk EU-minister och kommissionär.

I podden diskuterar även programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow läget inför det kommande franska ordförandeskapet i EU samt vårens presidentval.

Fördjupning

I avsnittet nämns två kommande webbinarier som kommer att visas på Sieps sajt:

3 december: Rättsstaten, EU-domstolen och EU:s framtid

15 december: Strategisk autonomi sett från Norden

Den pågående krisen vid gränsen mellan Polen och Belarus är både politisk och humanitär. Tusentals människor befinner sig i ett slags ingenmansland och vill ta sig över gränsen till Polen och till EU. På vilket sätt kommer situationen att påverka diskussionen om EU:s asyl- och migrationspolitik? Tomas Tobé, Europaparlamentariker, och Bernd Parusel, expert vid Migrationsverket, gästar Sieps podcast.

Det har nu gått ett år sedan kommissionär Ylva Johansson presenterade Europeiska kommissionens förslag till en ny ”migrationspakt” för EU. Hittills har det varit mycket svårt att nå enighet bland medlemsstaterna kring politikens inriktning.

I avsnittet gästas podden av Europaparlamentarikern Tomas Tobé som spelar en viktig roll i förhandlingarna kring EU:s framtida migrationspolitik. Därtill medverkar Bernd Parusel, expert vid Migrationsverket. Samtalet leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Vidare läsning: Rebecca Thorburn Stern EU:s migrationspakt – vart är unionen på väg? (sieps.se) 

Elpriserna har rusat i höjden i Europa den senaste tiden. I detta avsnitt av Sieps Podcast hjälper Harry Flam till att förklara vad det beror på, hur den europeiska elmarknaden fungerar och vilka konsekvenser den dyra elen kan få.

Stigande konjunktur, dyr naturgas och ökade priser på utsläppsrätter är några av orsakerna till att elpriserna har gått upp i Europa den senaste tiden. Men även vädret spelar in, med för lite vind och regn. Och nu stundar vintern, med oro för vilka konsekvenser de höga elpriserna kommer att få när kylan slår till.

Röster har höjts för att systemet för utsläppsrätter måste justeras för att göra elen billigare. Men det vore att motverka själva syftet med utsläppshandeln. Det menar Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. En bättre lösning vore att medlemsländerna i EU kompenserar hushållen som drabbas.

Avsnittet belyser också det faktum att priset på el varierar starkt inom EU. Å ena sidan handlas el inom unionen som vilken vara som helst på den gemensamma marknaden, å andra sidan sätter tekniken gränser för hur elen kan transporteras mellan länder.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow upp hur Frankrike just nu står i centrum för internationell politik i olika sammanhang.

Fördjupning

Perspektiv: Höga elpriser kan hota den gröna omställningen av Harry Flam

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov 

Snart möts världens ledare i Glasgow för att diskutera hur klimatkrisen ska hanteras. Hur ska EU agera för att påverka mötet? I detta avsnitt av Sieps Podcast ger Åsa Romson och Mats Engström, båda med gedigen erfarenhet av klimat- och miljöpolitik, sin syn på de utmaningar som EU står inför.

EU:s gröna utrikespolitik sätts på prov när COP26 inom kort inleds i Glasgow. Unionen har höjt sina ambitioner och ser sig gärna som en global ledare i klimatförhandlingarna. Men resultaten har tidigare varit blandade. Hur bör EU agera för att Glasgow ska bli en framgång?

Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Åsa Romson och Mats Engström. Romson var Sveriges klimat- och miljöminister under Parismötet 2015 och är i dag verksam vid IVL Svenska miljöinstitutet. Hon lyfter fram god förståelse för omvärlden, tekniska innovationer och skickligt alliansbyggande som framgångsfaktorer vid klimatmötet i Paris 2015. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, menar att ökande globala spänningar kan försvåra förhandlingarna i Glasgow och att EU:s styrka ligger i att unionen enas i gemensamma klimatpolitiska positioner, trots interna meningsskiljaktigheter.

Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow tar också åter upp det heta ämnet rättsstatens principer inom EU. Frågan har ställts på sin spets sedan den polska författningsdomstolen kommit fram till att vissa delar av EU:s fördrag är oförenliga med den polska grundlagen.'

Fördjupning

Europapolitisk analys: The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap av Julian Popov

Webbinarium: Gröna given och utmaningarna i Östeuropa

Europapolitisk analys: Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Världspolitiken har skakats av ett antal omtumlande händelser den senaste tiden. Det europeiska samarbetet står inför stora utmaningar både internt och på den globala scenen. Sieps Podcast gästas denna gång av Carl Bildt, som ger sin syn på Europas roll i ett turbulent världsläge

Europas relation till USA har blivit mer komplicerad och Kinas växande styrka utmanar både EU och USA. I Europa har strategisk autonomi lyfts fram som ett svar på utmaningarna, men det är ett begrepp som Carl Bildt anser att vi bör vara försiktiga med. Den tidigare stats- och utrikesministern menar att det inte är något fel på strävan efter kraft och kapacitet, men att det bäst uppnås genom samarbete. Klimatet och pandemin visar också på behovet av att agera gemensamt, vilket blir svårare i en allt mer polariserad värld.

Dessutom tar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow en titt på hur startfältet tar form inför det franska presidentvalet. Tar de traditionella partierna revansch, eller tillhör presidentskapet frifräsarna?

Rättsstatens principer finns inskrivna i EU-fördraget och har formulerats i rättspraxis inom unionen. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras varför principerna är så viktiga, och hur EU hanterar situationer där de utmanas.

Ett av unionens värden är rättsstatens principer. Men vad är egentligen dessa principer och varför är de så viktiga för EU-samarbetet? Och hur kan de upprätthållas? Inom EU har man prövat flera metoder för att hantera situationer som har uppstått när enskilda medlemsstater utmanar detta värde, som tidigare ansågs självklart. Det senaste tillskottet i EU:s verktygslåda är en så kallad villkorsmekanism som ska skydda EU:s medel från att betalas ut när urholkningen av rättsstaten riskerar att skada unionens ekonomiska intressen. Men vad talar för att denna mekanism kommer att bli mer framgångsrik än tidigare försök? I dagens avsnitt gästas Annika Ström Melin och Göran von Sydow av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som nyligen har skrivit analysen Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip? (sieps.se)

Epoken Merkel går mot sitt slut och Tyskland ska få en ny ledare efter valet den 26 september. Detta avsnitt av Sieps Podcast är en genomgång av de mest tongivande tyska regeringscheferna under efterkrigstiden – kansler för kansler.

Om två veckor går EU:s största medlemsstat Tyskland till val. Valet markerar slutet på en epok då Angela Merkel slutar som förbundskansler. Opinionsläget är ovisst och troligen följer komplicerade koalitionsförhandlingar efter valet. Tyskland har en central roll i Europa och EU-samarbetet. I detta avsnitt pratar Annika Ström Melin och Göran von Sydow med den mycket erfarne journalisten Rolf Gustavsson om hur tysk europapolitik utvecklats under efterkrigstiden. Nästa kansler blir den nionde under efterkrigstiden. Sex av de tidigare ämbetsinnehavarna presenteras och deras viktigaste europapolitiska avtryck analyseras. 

Fördjupning

Europapolitisk analys: Germany goes to the polls: how will its EU policies change?  (sieps.se) av Valentin Kreilinger, forskare vid Sieps.

Webbinarie om det tyska valet, med medverkande från Sieps: Seminarier (sieps.se)

I avsnittet nämns även boken Europeiska episoder av Rolf Gustavsson.

Händelseutvecklingen i Afghanistan har varit dramatisk. Hur kommer det att påverka EU:s relationer till omvärlden? För att gräva djupare i frågan gästas Sieps Podcast av Christian Leffler som har stor erfarenhet av unionens utrikesförvaltning.

Efter 20 års internationell närvaro i Afghanistan förändras nu mycket på kort tid. Konsekvenserna för Europas del blir sannolikt påtagliga. Sammanhanget väcker också mer grundläggande frågor om EU:s utrikespolitiska roll och förmåga.

Podden gästas av Christian Leffler som under många år innehavt centrala positioner inom EU:s utrikesförvaltning. Senast var han biträdande generalsekreterare för den europeiska utrikestjänsten, EEAS. Han medverkade också i den arbetsgrupp som på Sieps och CEPS initiativ tog fram rapporten ”From self-doubt to self-assurance: The European External Action Service as the indispensable support for a geopolitical EU”.

Omröstningen om brexit ägde rum för snart fem år sedan. I detta avsnitt av Sieps Podcast följer vi trådarna både bakåt och framåt. Vad ledde fram till beslutet, hur gick utträdet och hur har det påverkat Storbritannien och Europa? Och vilka spänningar finns kvar? Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, hjälper oss att reda ut frågetecknen. Dessutom blir det bokcirkel om Michel Barniers nya bok La grande illusion: Journal secret du Brexit (2016-2020) .

Brexit är fullbordat och EU består nu av 27 medlemsstater. För snart fem år sedan röstade 52% av de brittiska väljarna för att lämna EU. Mödosamma förhandlingar om utträde och den nya relationen följde. Till de mest komplicerade frågorna hörde lösningen för Nordirland. Det är alltjämt en fråga som skapar spänningar.   

I det här avsnittet av Sieps Podcast diskuteras hur brittisk politik har förändrats under de senaste åren med Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som gäst. Samtalsledarna Göran von Sydow och Annika Ström Melin har dessutom läst EU:s förhandlare Michel Barniers nya bok La grande illusion: Journal secret du Brexit (2016-2020) och kommer att dela med sig av sina intryck.

Europa drog en suck av lättnad när Joe Biden valdes till president. Nu skulle de transatlantiska relationerna värmas upp och klimatet kylas ned. Och snart kommer den amerikanska presidenten på Europabesök. Samtidigt talar européerna om strategisk autonomi och Biden uppmanar amerikanarna att köpa amerikanskt. Så hur står det egentligen till med förhållandet?

Relationen mellan USA och EU har varit ett konstant samtalsämne i europeisk debatt de senaste tio åren. Barack Obamas vänliga men bestämda fokus på Stilla havet följt av Donald Trumps fientlighet mot EU skapade reaktioner bland europeiska ledare och medborgare. Joe Bidens presidentskap har gett hopp om nystart i de transatlantiska relationerna.

Frågetecken kvarstår dock. Finns det tillräcklig samsyn mellan EU och USA i de stora globala frågorna som handel, Kina, teknologi och säkerhet? Och finns det ett transatlantiskt förtroende att räkna med?

För att diskutera dessa frågor gästas i dag Sieps Podcast av Veronika Wand-Danielsson, enhetschef för Amerikaenheten på Utrikesdepartementet och tidigare bland annat ambassadör i Paris, och Erik Brattberg, chef för Europaprogrammet på Carnegie Endowment for International Peace i Washington D.C.

Samtalet leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Vidare fördjupning

Läs Erik Brattbergs analys av hur den transatlantiska relationen utvecklats under inledningen av Joe Bidens presidentskap: Transatlantic Relations After Biden’s First 100 Days - Carnegie Endowment for International Peace 

Frihandel och klimatmål ligger i vågskålarna när EU överväger att införa koldioxidtullar. Det har blivit dyrare att släppa ut växthusgaser i EU, vilket ger konkurrensfördelar för länder med lägre klimatambitioner som exporterar till unionen. I grannskapet mullras det om handelshinder, och vad betyder det för WTO?

EU är världsledande inom arbetet med att få ned klimatutsläppen, men för att förhindra temperaturökningarna gäller det att också få med sig resten av världen. Ett led i detta är förslaget om koldioxidtullar, som den föreslagna gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp kallas (CBAM). I takt med att utsläppsrätterna inom EU har blivit dyrare har det hävdats att den europeiska industrin tappat konkurrenskraft. Kan gränsjusteringsmekanismen komma åt detta problem utan att komma i konflikt med WTO:s regler? Hur påverkar den EU:s grannskapsrelationer och bidrar den över huvud taget till det övergripande målet – att få ned klimatutsläppen? Är mekanismen ens genomförbar?

Detta avsnitt av Sieps Podcast pekar ut möjliga vägar framåt med hjälp av våra seniora rådgivare Mats Engström och Harry Flam. Programledare är som vanligt Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Fortsatt fördjupning

I poddsamtalet nämns Harry Flams publikation om koldioxidtullar, som finns att läsa här.

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Denna gång gästar Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet berör områden som demokrati och legitimitet i ljuset av EU:s växande utmaningar och ambitioner.

De senaste tio årens krispolitik har fört EU mot ett allt närmare samarbete – senast exemplifierat av gemensam upplåning till återhämtningsfonden. I takt med att samarbetet kretsar kring fler områden av politiskt känslig natur blir EU:s demokratiska underskott och legitimitet viktiga att diskutera. Och hur ska den representativa demokratin hantera utmaningar från både populism och teknokrati?

Dagens gäst är Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Podden leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin. 

Lästips:

Sverker Gustavsson (2014) Förtroendet för det europeiska unionsprojektet i EU efter krisen - perspektiv på demokrati och inflytande i ett förändrat EU (sieps.se)

Sverker Gustavsson: Den som vill ha demokrati måste lära sig den - DN.SE

Nadia Urbinati (2019) Me The People: How Populism Transforms Democracy (Harvard University Press, 2019)

Christopher J. Bickerton och Carlo Invernizzi Accetti (2021) Technopopulism: The New Logic of Democratic Politics, Oxford University Press

Se även Bickertons bidrag i Perspectives on the future of the EU (sieps.se)

Peter Mair (2013) Ruling the Void: The Hollowing of Western Democracy, Verso Books

Catherine E. De Vries och Sara B. Hobolt (2020) Political Entrepreneurs: The Rise of Challenger Parties in Europe, Princeton University Press

Göran von Sydow (2017) Tillit i krisernas EU: sorti, protest och lojalitet, i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelheim (redaktörer) Tilliten i EU vid ett vägskäl, Santérus

Jan Werner Müller (2011) Contesting Democracy. Political Ideas in Twentieth Century Europe. Yale University Press

Jan Werner Müller (2016) Vad är populism? Daidalos

Yuval Noah Harari (2019) 21 lessons for the 21st century, Vintage books

Daniele Caramani (2017) Will vs. Reason: The Populist and Technocratic Forms of Political Representation and Their Critique to Party Government, American Political Science Review, Volume 111, Issue 1, februari 2017, s. 54–67

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Den här gången samtalar vi om strategisk autonomi, och avsnittet gästas av EU-minister Hans Dahlgren och chefen för Utrikespolitiska institutets Europaprogram Björn Fägersten.

Fyra år har gått sedan Angela Merkel stod i München och uppmanade européer att ta ansvar för sitt egen öde: ”Tiden när vi kunde förlita oss på gamla allianser är förbi” förkunnade förbundskanslern. Sedan dess har det pågått en intensiv policydebatt om hur EU bäst kan försvara sina intressen i en alltmer komplex värld. ”Strategisk autonomi” är ledordet som ska ge EU verktyg i en omvärld som präglas av ovisshet och konkurrens.

Dagens gäst är EU-minister Hans Dahlgren som diskuterar Sveriges hållning i dessa frågor. Podden gästas även av Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, som reflekterar över olika betydelser av strategisk autonomi samt vilka utmaningar som EU och Sverige står inför. Podden leds som vanligt av Göran von Sydow och Annika Ström Melin.

Nytt avsnitt av Sieps Podcast. Denna gång gästar juridikforskaren Anna Wetter Ryde, och samtalet kretsar kring hälsofrågor, kriser och den inre marknaden.

Hälsofrågorna är primärt medlemsstaternas ansvarsområde. Trots det har fler uppgifter och befogenheter på det området förts upp på EU-nivån. Dessutom påverkas EU-samarbetet av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar under pandemin. ”En konstitutionell krock” – så beskriver dagens gäst, Anna Wetter Ryde, konsekvensen av detta. Anna Wetter Ryde är forskare i juridik vid Sieps, och i detta poddavsnitt samtalar hon med programledarna Göran von Sydow och Annika Ström Melin om hur unionen och medlemsstaterna ska undvika att liknande krockar uppstår i framtiden. Och vad är sannolikheten att ytterligare befogenheter inom hälsoområdet flyttas till EU-nivån?

Under samtalet behandlas också den besvärliga relationen mellan EU och Turkiet. En avslutande reflektion om EU-kritiska rörelser görs mot bakgrund av att den kände danske politikern Jens Peter Bonde nyligen gick bort.

För att ta del av Anna Wetter Rydes analys se: När folkhälsa ställs mot den inre marknaden – coronakrisen utmanar EU (sieps.se)

Dagens poddavsnitt gästas av Alexander Stubb, före detta statsminister och utrikesminister i Finland och tidigare Europaparlamentariker. I ett samtal med Göran von Sydow och Annika Ström Melin kommenterar han EU:s hantering av coronakrisen, vaccinfrågorna och den omtalade hälsounionen. Samtalet berör även kommissionens roll i EU, EU:s agerande i världen och det ungerska partiet Fidesz beslut att lämna EPP – den konservativa partigruppen i Europaparlamentet där Alexander Stubb tidigare var ledamot.

Alexander Stubb är direktör för School of Transnational Governance vid European University Institute (EUI) i Florens.

Mer läsning

I podden talar Annika och Göran om R. Daniel Kelemens text i Sieps antologi The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure? Antologin finns för nedladdning på här.

Dagens poddsamtal gästas av Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. I ett samtal med Göran von Sydow och Annika Ström Melin diskuteras bland annat konferensen om EU:s framtid. Förväntningarna är många och spretiga. Vad kan en sådan konferens erbjuda medborgarna idag och vad kan vi lära oss från tidigare övningar? Vilka frågor kan vi förvänta oss att EU kommer att ta sig an under de kommande åren? Det gångna året har även kantats av pandemins krassa verklighet. Hur har beslutsfattandet inom EU påverkats? Hur har Sverige agerat och vilka allianser formar Sverige inom Europasamarbetet? En särskild tanke ägnas också åt det nederländska valet nästa vecka.