Digitala toppmöten, rivalen Kina och spruckna medelhavsdrömmar. I dagens poddavsnitt diskuterar Göran von Sydow och Annika Ström Melin Europeiska rådets roll i EU-maskineriet. Rekordmånga möten senaste året vittnar om en intensifiering av Europeiska rådets aktivitet. Ska detta förstås som regeringschefernas position har stärkts gentemot övriga institutioner, eller är det tvärtom ett svaghetstecken från medlemsstaterna som krishanterare? Fokus kommer också att riktas mot den bortglömda Barcelonaprocessen som fyller 25 år och den urvattnade medelhavsunionen.

Dagens fördjupningstema handlar om handelsrelationerna mellan EU och Kina. Podden gästas av nationalekonomen Harry Flam som diskuterar EU:s möjligheter att säkra europeiska intressen och hur kinesisk industripolitik påverkar europeiska företag och teknologi. Diskussionen utgår från Harry Flams nyligen publicerade policyanalys: ”Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?”

Lästips!

Harry Flams europapolitska analys "Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina?" hittar du här.

Vaccin, teknokrati och europeiskt totalförsvar. I dagens poddavsnitt diskuteras känsliga frågor där nationalstatens kärnuppgifter korsas med ökade krav på gemensamma europeiska lösningar.

Hur ska kommissionen säkra vaccin till EU-medborgarna? Vad är kopplingen mellan EU:s återhämtningsfond och Italiens regeringsombildning?

Fördjupningstemat handlar om försvarsfrågor. EU ska under de kommande fem åren ta djärva steg mot en verklig försvarsunion. I detta avsnitt gästas podden av Katarina Engberg som diskuterar tillståndet och framtidsutsikterna för europeiskt försvarssamarbete med Göran von Sydow och Annika Ström Melin. Samtalet tar avstamp i en nyligen publicerad policyöversikt, skriven av Katarina Engberg: A European Defence Union by 2025? Work in Progress

När kommissionens tidigare ordförande, Jean Claude Juncker, 2017 presenterade hur EU:s sociala pelare kunde se ut var det många som reagerade mot en skrivelse om att EU skulle verka för adekvata minimilöner i medlemsländerna. Man menade bland annat att EU saknar befogenheter att reglera lönefrågorna. Tre år senare, i oktober 2020, presenterade hans efterträdare Ursula von der Leyens kommission ett förslag på en EU-lagstiftning om miniminivåer. I denna poddcast diskuterar Per Skedinger, Erik Sjödin och Ylva Nilsson dels varför kommissionen anser att EU behöver regleringen och dels vilka utmaningar den innebär för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Samtalet modereras av Sieps forskaren Anna Wetter Ryde.

En av kommissionens utgångspunkter när den föreslår lagstiftningen är att tio procent av löntagarna i EU lever i fattigdom och därför måste lönefrågan hamna i fokus som en viktig del av ekonomin. Härtill kommer att EU har som mål att unionen ska främja såväl ekonomisk som social sammanhållning i medlemsstaterna.

Mot överstatlig reglering av medlemsländernas minimilöner talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden, menar Per Skedinger. Han är bland annat kritisk mot att kommissionen inte på ett övertygande sätt visar hur höjda minimilöner ska kunna leda till det som kommissionen vill uppnå.

Ett annat motstånd mot det överstatliga inslaget i regleringen är att Sverige och flera andra länder i EU har en välfungerande arbetsmarknadsmodell som förutsätter att det inte sker någon politisk inblandning i lönenivåerna, genom exempelvis lagstiftning. Här menar Erik Sjödin att en EU-reglering riskerar att leda till störningar i arbetsmarknadsmodellen, trots att kommissionen säger att den inte kommer att påverkas. Denna risk uppstår inte minst genom att EU:s domstol tolkar lagstiftningen, varpå domstolen kan komma till en annan slutsats än kommissionen. Samtidigt påpekar Ylva Nilsson under samtalet att kommissionen snarast värnar arbetsmarknadsmodellen och vill se att fler medlemsländer tillämpar den. Hon menar också att det nu är viktigt att Sverige och andra kritiker av EU-lagstiftningen förmår lyfta blicken och även beaktar frågan i ljuset av den växande fattigdomen i EU.

Lyssna här!

Medlemsstaterna har olika konstitutionella regleringar av nödtillstånd. Under coronapandemin har olika former av nödtillstånd utlysts och exceptionella åtgärder har vidtagits. Även om hälsoområdet är en nationell befogenhet påverkas EU-samarbetet av de nationella åtgärderna Vilka risker finns med nödåtgärderna? Hur påverkas EU av medlemsstaternas agerande och behövs mer EU-gemensam samordning eller reglering? I det här poddsamtalet diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor med Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

Coronakrisen har lett till att flera medlemsländer har vidtagit exceptionella åtgärder för att få bukt med spridningen av viruset. Flera länder har tillämpat nationella nödtillstånd för att kunna vidta sådana åtgärder, medan andra (inklusive Sverige) har hanterat situationen inom ramen för den gängse ordningen för beslutsfattande. Det har bland annat rört sig om begränsningar i enskildas rörselsfrihet och om bredare nedstängningar av hela samhällen.

Flera av de nationella åtgärderna har dock inte bara påverkat de egna länderna utan har också medfört effekter i andra EU-länder. I krisens inledande fas införde exempelvis några länder exportrestriktioner av skyddsutrustning. Länder har även stängt ner hela samhällen, vilket har fått konsekvenser för inte minst industrin i andra länder, genom att viktiga varuleveranser har upphört. En annan central aspekt för EU-samarbetet är nödtillståndens utmaningar för rättsstatens principer. När medlemsländerna åsidosätter de ordinarie lagarna för att kunna hantera kriser kan det innebära begränsningar i enskildas rättigheter, exempelvis i rätten till en rättvis rättegång. Eftersom EU är en rättsgemenskap är sådana inskränkningar också en angelägenhet för medlemsstaterna.

Men frågan är om medlemsländernas frihet att besluta om sina egna nödgärder är så pass problematiskt för EU-samarbetet att EU bör ha en tydligare roll att samordna medlemsländernas nationella åtgärder i samband med kriser. En annan fråga är om det över huvud taget finns en lämplig beslutsordning på EU-nivån att hantera en sådan samordning av de nationella åtgärderna. I ett poddsamtal i ledning av Sieps direktör, Göran von Sydow, diskuteras bland annat dessa frågor tillsammans med Sieps-forskaren i juridik, Anna Wetter Ryde.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Bland nyheterna fanns höjda ambitioner på klimat- och hälsoområdet, och omvärldsläget fick stort utrymme. När det gäller EU:s roll i världen har strategisk autonomi blivit ett modeord men nämndes inte i talet. Vad står det för egentligen? Och vad säger talet om tillståndet i unionen? Diskussion med Annika Ström Melin, Björn Fägersten och Göran von Sydow.

Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet blev en lång redogörelse för alla de politiska frågor som står på unionens dagordning. Tre områden som kommissionen prioriterar är klimatet, digitalisering och ekonomisk återhämtning. En höjning av klimatambitionerna var också en av de främsta nyheterna i talet.

I pandemins spår har även hälsoområdet seglat upp som ett område där kommissionen gärna ser ett fördjupat europeiskt samarbete och en översyn av befogenhetsfördelningen. Rättsstatsprincipen fortsätter att vara en konfliktfråga, och efter talet riktades kritik mot alltför lama ordalag om vikten av denna princip.

På EU:s dagordning står även frågor som rör omvärldsläget, inte minst relationerna till Kina, Ryssland och USA, som också fick stort utrymme i talet.

En diskussionsfråga handlar om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i vissa utrikesfrågor. Den frågan har fått uppmärksamhet under den senaste veckan, då Cypern som enda land motsätter sig sanktioner mot Belarus innan EU agerar i konflikten med Turkiet. Vetorätten kan anses stå i strid med ”strategisk autonomi”, som blivit ett modeord under senare år. Men vad står det för egentligen?

I ett poddsamtal diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor tillsammans med Annika Ström Melin och Björn Fägersten.

Från vänster: Annika Ström Melin, Göran von Sydow och Björn Fägersten.

Under sommaren har spänningarna mellan Turkiet och Grekland skärpts och den militära beredskapen ökat. Positionerna är i dagsläget oförenliga och EU dras oundvikligen in i konflikten, som berör både medlemsstater i EU och unionens roll i närområdet. Sieps har bjudit in experter för att diskutera krisen.

Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har intensifierats under sommaren med militär eskalering som följd. Frankrike har uttryckt sitt fulla stöd för Greklands suveränitet och skickat franska marinfartyg som avskräckning mot turkiska krigsfartyg. Europeiska rådet har också visat öppenhet för alla alternativ, däribland sanktioner, inför toppmötet den 24 september och manar Turkiet att komma till förhandlingsbordet.

Positionerna är i dagsläget oförenliga. Problemets kärna finns i hur Medelhavets ekonomiska zoner och tillgången till gasfyndigheter är uppdelade. Greklands maritima anspråk – i enlighet med gällande internationell rätt – ger Turkiet mycket begränsat manöverutrymme. Konflikten berör också ett större antal länder i regionen. Nato har involverats men fortfarande på ett passivt plan, trots att konflikten omfattar två allierade stater.

EU dras oundvikligen in i konflikten. Med hänsyn till Turkiets nära samarbete med EU på migrationsområdet och den förändrade geopolitiska dynamiken i området sätts unionens kapacitet som stabiliserande kraft på prov.

Lyssna på samtalet (35 min)

Från vänster: Niklas Bremberg, Jakob Lewander, Paul T. Levin och Katarina Engberg.

I juli enades Europeiska rådet om ett omfattande stödpaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen. Kan man se insatserna som ett steg mot en finanspolitisk union eller som exceptionella åtgärder i en exceptionell situation? Diskussion med Sieps medarbetare – Katarina Engberg, Jonas Eriksson, Harry Flam, Daniel Tarschys och Göran von Sydow.

Efter långa förhandlingar enades Europeiska rådet i juli om ett omfattande återhämtningspaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av den pågående pandemin. Den största delen består av en ”facilitet för återhämtning och resiliens” med lån och bidrag som medlemsstaterna kan ansöka om för att genomföra reformer och investeringar.

För vissa är uppgörelsen ett avgörande, historiskt steg för EU: medlemsstaterna har för första gången beslutat att låna upp medel för att finansiera stödpaketet, och dessutom aviseras fler så kallade egna medel för EU. De menar att detta kan vara ett steg mot en finanspolitisk union eller rent av något som närmar sig ett federalt system. Andra menar i gengäld att uppgörelsen bara består av exceptionella åtgärder i en exceptionell situation: även om drygt hälften av facilitetens medel delas ut som bidrag så är den inte att betrakta som finanspolitik på EU-nivå.

I ett poddsamtal före sommaren diskuterade medarbetare vid Sieps kommissionens förslag och förutsättningarna för en uppgörelse. Nu har samma personer träffats för att diskutera och analysera utfallet.

Från vänster: Daniel Tarschys, Harry Flam, Katarina Engberg, Göran von Sydow och Jonas Eriksson.

När den nya EU-kommissionen tillträdde i december 2019 stod den gröna given i fokus – nu kräver pandemin och återhämtningen full uppmärksamhet. Hur påverkar detta utsikterna för EU:s gröna giv? Diskussion med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 16 juni.

Miljö- och klimatfrågor var högt prioriterade när Ursula von der Leyen skulle sätta samman en ny europeisk kommission under hösten 2019. Strax efter tillträdet presenterades också det mest ambitiösa program som EU-kommissionen har lagt fram på miljöområdet under åtminstone de senaste 15 åren – den europeiska gröna given.

Hur har den pågående pandemin förändrat förutsättningarna för EU:s gröna giv? Och vilken plats har miljö- och klimatpolitiken i de pågående förhandlingarna om EU:s återhämtningsplan? Sieps direktör Göran von Sydow diskuterar med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, och Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd och ledamot i Sieps insynsråd.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. I ett poddsamtal diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 29 maj.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en helt ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. Den innehåller en mängd nyheter och ska nu – tillsammans med det reviderade förslaget till en långtidsbudget – förhandlas av medlemsstaterna.

I det här poddsamtalet från Sieps diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps.