Är återhämtningsplanen början på överstatlig finanspolitik i EU?
I spåren av pandemin föreslår EU att unionens utgifter ska finansieras genom gemensam upplåning. Planen innebär inte en fullfjädrad överstatlig finanspolitik men kan på sikt minska motståndet mot mer överstatlighet. Det skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:11epa)
I spåren av coronapandemin har EU:s ledare enats om en plan för ekonomisk återhämtning. Det innebär att EU för första gången finansierar utgifter genom upplåning och inte genom bidrag från medlemsstaterna.
Vad uppgörelsen innebär för EU-samarbetets riktning diskuteras i denna Europapolitiska analys av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Att EU ska finansiera sina utgifter genom upplåning innebär inte att EU går i en mer federal riktning, skriver han. Däremot är det befogat att fråga sig om återhämtningsplanen är början på en överstatlig finanspolitik i EU.
Hans slutsats är att planen delvis motsvarar finanspolitik på EU-nivå. Men för att man ska kunna tala om en verkligt överstatlig finanspolitik krävs majoritetsomröstningar och därmed fördragsändringar.
Det finns ett motstånd mot mer finanspolitisk makt till EU-nivån, men också en efterfrågan på ökad omfördelning av resurser mellan EU:s medlemsstater. En faktor som kan öka trycket på mer överstatlighet är behovet av att stabilisera konjunkturen inom euroområdet.
Återhämtningsplanen ska nu godkännas av Europaparlamentet och medlemsstaterna. På sikt skulle planen kunna försvaga motståndet mot överstatliga beslut.