Tjugofem år av Europarätt i Sverige
Att Europarätten blev en del av svensk rätt 1995 har lett till genomgripande förändringar, främst för enskildas rättigheter. Utvecklingen har också stärkt domstolarnas roll och minskat lagstiftarnas inflytande. Det skriver forskarna Jane Reichel och Karin Åhman. (2020:5)
När Sverige anslöt sig till EU 1995 blev både EU-rätten och Europakonventionen (Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) centrala delar av det svenska regelsystemet. Sedan dess har svenska juristers sätt att arbeta förändrats.
I den här rapporten beskriver forskarna Jane Reichel och Karin Åhman europeiseringen av svensk rätt, med fokus på lagstiftningsprocessen, lagstiftningens innehåll och rättstillämpningen. De särskilda rättsområden som utreds är den konstitutionella rätten och förvaltningsrätten.
Enligt författarna har förändringarna varit genomgripande men av olika slag:
-
Svensk rätt präglas numera av ett mer kontinentaleuropeiskt rättsligt tänkande, inte minst eftersom rättspraxis från Europadomstolen och EU-domstolen har stor påverkan på de rättsområden som tillhör domstolarnas ansvarsområden. En konsekvens är att domstolarna förhåller sig mer principiellt till lagstiftningen idag jämfört med före 1995.
-
Formerna för den svenska lagstiftningsprocessen är i stort sett oförändrade, även om många lagförslag initieras med hänsyn till Europarätten.
-
Skyddet för enskildas rättigheter har blivit starkare: numera innehåller regeringsformen flera rättigheter med koppling till Europakonventionen och i förvaltningslagen har möjligheterna att överklaga beslut förtydligats.
-
Förarbeten har fått en mindre stark ställning i Sverige, eftersom jurister använder fler typer av rättskällor som tolkningsunderlag. Detta har i sin tur skapat konkurrerande domstolspraxis.
-
Maktbalansen mellan statsorganen har påverkats: domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas makt har ökat, medan regeringens och riksdagens möjligheter att styra rättstillämpningen har minskat.
Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet och Karin Åhman är universitetslektor vid Stockholms universitet (tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet).
Sieps publicerar under 2020 en serie rapporter som granskar såväl rättsliga som politiska och ekonomiska aspekter av medlemskapet. Fokus ligger på områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Med detta andra bidrag i serien om Sverige efter 25 år i EU är det Sieps förhoppning att öka kunskapen om hur EU-medlemskapet har påverkat det svenska rättssystemet.