Pendeln har svängt i synen på höga statsskulder
Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö. (2021:19epa)
Europas ekonomi har behövt stimulans för att komma på fötter efter coronakrisen, och många länders statsskulder är nu högre än vad stabilitets- och tillväxtpakten tillåter. EU-kommissionen lånar 800 miljarder euro för att investera i grön omställning och digitalisering. Många ekonomer menar att det nu är ett bra läge att låna för att investera och skapa tillväxt. Räntorna är låga och de offentliga investeringarna är eftersatta på många håll. Samtidigt går åsikterna om ökande skulder isär bland EU:s medlemsstater, och traditionellt ses stora lån som en risk.
I denna Europapolitiska analys redovisar Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, hur stora de offentliga skulderna är i Europa och hur stora behoven av offentliga investeringar är. Vidare undersöker hon hur synen på att ta lån för att göra investeringar har förändrats när statsskuldräntorna i många länder är lägre än tillväxttakten.
Författaren drar slutsatsen att det är viktigt att försäkra sig om att de offentliga investeringarna leder till tillväxt för att undvika framtida problem. Vidare bör reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten ses över då det skadar EU:s trovärdighet att ha regler som inte efterlevs.