A Green Deal, Open to the World

Författare: Engström Mats

EU:s klimat- och miljöpolitik får konsekvenser för omvärlden. Samtidigt är Europas gröna omställning beroende av råvaror, investeringar och expertis från länder utanför unionen. För att gröna given ska lyckas krävs mer samarbete, särskilt med länder i den globala södern. Det menar Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, i denna Europapolitiska analys. (2022:10epa)

Regeringsföreträdare från hela världen möts denna vecka i Stockholm för att diskutera de angelägna åtgärder som behövs för att jorden ska vara beboelig även i framtiden. EU:s åtgärder på detta område samlas under den så kallade gröna given, som innehåller över 50 initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa miljöförstöringen. I denna Europapolitiska analys undersöker Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, hur gröna given påverkar utvecklingsländer och ställer frågan hur EU:s miljöåtgärder kan bli gynnsamma både för unionen och dess omvärld.

Världens blickar riktas nu, förståeligt nog, mot Rysslands invasion av Ukraina och innan dess låg fokus på hanteringen av coronapandemin. Men behovet av att göra vår produktion, distribution och konsumtion hållbar kvarstår. EU:s medlemsstater bär ansvar för utsläpp och miljöförstöring i historien men har också resurser och verktyg som behövs för att minska problemen i framtiden. Samtidigt är det utvecklingsländer som är mest sårbara för klimatförändringar och de kommer sannolikt att skapa allt större klimatavtryck i takt med att de utvecklas ekonomiskt.

Med utgångspunkt i akademisk litteratur och intervjuer med beslutsfattare och experter presenterar Engström några av de konsekvenser som EU:s gröna giv har fått utanför unionens gränser. Vidare undersöker han vilken betydelse Rysslands invasion av Ukraina har på området och föreslår former för samarbete mellan EU och omvärlden för att göra gröna given mer framgångsrik. Bland de konkreta förslagen finns en mer systematisk analys av miljöåtgärdernas konsekvenser; dialog i tidiga skeden; bättre samstämmighet mellan olika politikområden såsom bistånd, handel och industripolitik; mer rättvisa partnerskap; att fullfölja löften om klimatfinansiering samt närmare samarbeten kring den industriella omvandling som krävs i både norr och söder för att säkerställa högre levnadsstandard.