A Political Presidency:
the 2022 French Presidency of the Council of the European Union
Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris.
Medan Frankrikes befolkning tillhör de mest EU-skeptiska i unionen, hör landets president till de varmaste anhängarna av europeisk integration. Efter en trög start har Emmanuel Macron lyckats göra en rad avtryck på EU-nivå: strategisk autonomi har fått en central position på EU:s agenda och unionen har lånat upp pengar för att mildra pandemins effekter. Nu när mandatperioden nästan är slut har Macron ytterligare en möjlighet att forma EU:s framtid genom att sätta agendan för det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.
Olivier Rozenberg, docent vid Sciences Po i Paris, beskriver EU-debattens radikalisering i Frankrike och Macrons framgångar som en bakgrund till den ambitiösa agendan för det franska ordförandeskapet. Siktet är inställt på ett mer miljövänligt, självständigt, socialt, digitalt och humant Europa. Författaren analyserar dessa prioriteringar och undersöker i vilken grad de har utformats av den inrikespolitiska situationen i Frankrike. Vidare ställer han frågan hur prioriteringarna kommer att tas emot på EU-nivå.
Bedömningen är att det franska ordförandeskapet kommer att nå de uppsatta målen, inte minst för att den franska byråkratin är rutinerad och har goda relationer med Berlin och Rom. Men resultatet kommer i hög grad att påverkas av presidentvalet i april, där Macron sannolikt ställer upp för omval, och parlamentsvalet i juni.