EU Crisis Management

Under det senaste decenniet har EU spelat en central roll när det gäller krishantering, alltifrån statsskuldskrisen till covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Hur EU har klarat att hantera olika kriser – och hur unionens krishanteringsförmåga kan förbättras – diskuteras i denna antologi. Med bidrag av Christian Kreuder-Sonnen, Vivien A. Schmidt, Astrid Séville och Jonathan White.

EU har under ett drygt decennium gått igenom flera händelser som har uppfattats, beskrivits och hanterats som kriser. Unionen har strävat efter att leda och samordna försöken att lösa dessa problem, eller åtminstone mildra de värsta effekterna. Systemet för krishantering på EU-nivå är ännu under utveckling och i denna antologi ger fyra forskare sin syn på systemets legitimitet och effektivitet.

  • Vivien A. Schmidt (Boston University) jämför EU:s respons på den globala finanskrisen med unionens försök att hantera den ekonomiska nedgången med anledning av covid-19-pandemin, vilka enligt henne var mer verkningsfulla. Har EU hittat en ny roll när det gäller krishantering tack vare pandemin, eller var hanteringen av pandemins effekter ett undantag?

  • Jonathan White (London School of Economics and Political Science) konstaterar att EU:s respons på akuta hot ofta har inneburit nödåtgärder utan starkare demokratisk förankring eller gedigen rättslig grund. Mot den bakgrunden menar han att EU:s verkställande strukturer bör förenklas och demokratiseras, om unionen ska kunna ta sig ur kriser.

  • Christian Kreuder-Sonnen (Friedrich-Schiller-universitetet i Jena) noterar också att EU:s krishantering har såväl demokratiska som rättsliga kostnader. För att motverka riskerna med en okontrollerad verkställande makt argumenterar han för en konstitution som reglerar EU:s maktutövning i nödsituationer.

  • Utifrån de kriser som EU har gått igenom analyserar Astrid Séville (Ludwig-Maximilians-universitetet i München) begreppen ”nödtillstånd” och ”kris”, och hur politiker talar om den typen av situationer. Hon konstaterar att exceptionella händelser praktiskt taget har blivit det normala. Risken är då att krisåtgärder väcker motreaktioner och därför behövs en mer ”sansad” politik, menar Séville.

Syftet med denna volym är att dra lärdomar av EU:s krispolitik och formulera idéer om hur framtida kriser kan hanteras både effektivt och demokratiskt. Antologiredaktör är Anna Wetter Ryde, forskare vid Sieps.

Relaterat innehåll

Europapolitisk analys

Restricting human rights in the Member States during the COVID-19 pandemic:
What does it mean for the EU?

Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna.

Valeriia Varfolomieieva November 2021