Vad är priset för snabba beslut?
EU:s informella lagstiftningsprocess

Ordet trilog syftar på informella trepartssamtal mellan Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Syftet är att komma överens tidigt om förslag till EU-lagstiftning. Triloger har sitt ursprung i tiden efter Maastrichtfördraget (1993) och har blivit vanligare, särskilt efter Amsterdamfördraget (1999) då det blev möjligt att anta lagstiftning i första behandlingen.

I den här europapolitiska analysen beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur EU:s informella beslutsprocess fungerar i jämförelse med den formella processen. De diskuterar även trilogens för- och nackdelar med avseende på konstitutionalism, demokrati och effektivitet. 

Den informella processen har enligt författarna många fördelar. Inte minst kan den påskynda beslutsprocessen och förbättra det ibland svåra samarbetet mellan lagstiftarna. Samtidigt pekar de på att triloger utmanar grundläggande värden i EU:s demokratiska styrelseskick: det blir svårare för medborgare, civilsamhället och intresseorganisationer att delta och få insyn i beslutsprocessen. Det politiska ansvarsutkrävandet blir också mindre effektivt.

En slutsats är dock att det generellt är svårt för olika samhällsaktörer att utöva inflytande under själva förhandlingarna, oavsett om de är formella eller informella. Störst möjlighet till påverkan finns innan kommissionen lägger fram förslag – vilket i sin tur understryker vikten av en aktiv debatt om EU-frågor inom medlemsstaterna.