Conflict or Conciliation? The Polish elections of 2023 and their consequences for the EU
Den 15 oktober är en beslutsdag för det polska folket: blir det ytterligare fyra år av ansträngda relationer med Bryssel eller blir det en ny regering som vill bryta de låsta positionerna? Med drygt en vecka kvar till valet beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) vad som står på spel, bakgrunden till det nuvarande läget och vart landet kan vara på väg. (2023:13epa)
Polen sågs länge som en stor framgångssaga för den europeiska integrationen, inte minst ekonomiskt. Men sedan partiet Lag och Rättvisa (PiS) återkom till makten 2015 har förhållandet mellan Polens regering och EU-institutionerna präglats av allt intensivare konflikter.
Om PiS behåller makten kommer relationen med Bryssel förmodligen att försämras ytterligare. Därmed kommer Polen kanske inte längre att vara den hörnsten i EU:s stöd till Ukraina som landet hittills varit under kriget.
Skulle däremot oppositionspartiet Medborgarplattformen lyckas bilda regering ser förutsättningarna annorlunda ut. Partiet lovar en lösning på konflikterna med EU-nivån, vilket skulle innebära att kommissionen kan frigöra de tiotals miljarder i EU-finansiering som för närvarande är blockerade. Sannolikt kommer Polen också att fortsätta vara en stark anhängare av Ukraina.
En seger för oppositionen skulle dock kunna öka splittringen på hemmaplan: PiS framgångar beror delvis på den omfördelningspolitik som har gynnat alla dem som halkat efter ekonomiskt; samhällsgrupper som Medborgarplattformen inte har fokuserat på.
I en ny analys för Sieps beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) det politiska landskapet inför valet – kommer exempelvis det isolationistiska partiet Konfederacja att bli kungamakare? – och den roll som inrikespolitik och det historiska arvet spelar i Polens EU-politik. Mot den bakgrunden diskuterar hon vad en seger för den sittande regeringen respektive oppositionen kan innebära för EU: oavsett utfall kommer de att bli betydande.