Cooperation in the Council of the EU: Explaining network relations among member states

För att fatta viktiga beslut i EU krävs tillräckligt stöd bland medlemsstaternas regeringar i rådet. De flesta besluten fattas med kvalificerad majoritet och då kan en medlemsstat inte blockera ett förslag på egen hand. För att påverka besluten behöver medlemsstater därför samarbeta med varandra.

Hur ser då de olika medlemsstaternas samarbetsrelationer ut? Sedan 2003 har detta analyserats vid Göteborgs universitet: vart tredje år har medlemsstaternas representanter i ett urval av rådets olika arbetsgrupper och kommittéer fått uppge sina val av samarbetspartner. Den senaste undersökningen gjordes 2021.

I den här analysen kartläggs medlemsstaternas samarbetsrelationer av fyra statsvetare vid Göteborgs universitet, Markus Johansson (även vid Sieps), Olof Larsson, Rutger Lindahl och Daniel Naurin (även vid Oslo universitet). De testar olika förklaringar till 1) varför vissa medlemsstater har starkare relationer till varandra, och 2) varför en del stater oftare omnämns som en samarbetspartner till andra medlemsstater, och alltså har större så kallat nätverkskapital.

Några av de huvudsakliga resultaten av analysen är:

• Medlemsstaternas samarbetsrelationer är stabila över tid och generellt starkare till grannländer.

• Efter brexit har Nederländerna ersatt Storbritannien i den trio av medlemsstater som har störst nätverkskapital (tillsammans med Tyskland och Frankrike).

• Medlemsstater med liknande politisk-ekonomiska system har starkare samarbetsrelationer till varandra.

• I de senare undersökningsomgångarna har ideologisk närhet blivit viktigare, särskilt i förhållande till GAL-TAN-dimensionen och inställning till europeisk integration.

Var hamnar Sverige i den här analysen? Här nedan redovisas resultat som är särskilt intressanta från svensk horisont:

Sverige är ett av de EU-medlemsländer som de andra medlemsländerna oftast nämner att de samarbetar med, vilket vi beskriver som att Sverige har stort nätverkskapital. I undersökningen 2021 hamnar Sverige på fjärde plats när medlemsstaterna rangordnas efter deras nätverkskapital, och det är en position Sverige haft ända sedan första undersökningen 2003. Detta har därmed inte påverkats av att Storbritannien, historiskt sett en av Sveriges främsta partners, lämnade EU 2020.

Medlemsstaterna samarbetar typiskt sett närmare med länder som ligger i dess geografiska närhet. I linje med detta är Finland och Danmark Sveriges närmaste samarbetspartners i undersökningen 2021. De här länderna hamnar högst upp när de svenska representanterna i rådet ombeds nämna vilka de oftast samarbetar med, tillsammans med Nederländerna. Sverige är också den medlemsstat som nämns oftast av de finska representanterna i rådet, och just efter Nederländerna av de danska representanterna. Dessa mönster återkommer, och har i stora drag varit desamma sedan undersökningarna genomfördes första gången 2003.

Sverige står utanför valutasamarbetet EMU efter att folkomröstningen genomfördes 2003. Vilka konsekvenser ett utanförskap skulle få för uppfattningen om Sverige som EU-medlem diskuterades redan innan folkomröstningen, och har fortsatt att dyka upp i takt med att valutasamarbetet både utvidgats till fler medlemmar och fördjupats. Ett skäl till att undersökningarna om medlemsstaternas samarbete i rådet sattes igång var att just undersöka Sveriges ställning i rådet i samband med ett eventuellt EMU-utanförskap. Det har i flera tidigare studier konstaterats att varken Sverige eller andra länder som står utanför valutasamarbetet faller sämre ut när det kommer till hur ofta de omnämns som samarbetspartners till andra. Undersökningen 2021 utgör inget undantag. Sverige verkar alltså inte ha förlorat nätverkskapital av att stå utanför euron.

Sverige innehade det roterande ordförandeskapet för rådet under våren 2023. Att vara ordförande i rådet uppfattas ibland som en möjlighet att stärka sin position och upparbeta värdefulla kontakter med de andra medlemsstaternas representanter. Analyser av de senaste tre undersökningarna – 2015, 2018 och 2021 – visar inte på någon sådan effekt på medlemsstaternas nätverkskapital. Varken de medlemsstater som innehaft ordförandeskapet i samband med att undersökningarna genomförts eller de som i relativ närtid avslutat sitt ordförandeskap uppvisar något uppsving i nätverkskapital.