CBAM: Bending the carbon curve or breaking international trade?
EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en hörnsten i unionens handels- och klimatpolitik. Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi presenterar verktyget, undersöker dess möjliga globala effekter och diskuterar hur EU kan undvika oönskade bieffekter. (2024:9epa)
Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) är världens mest omfattande koldioxidavgift. Dess syfte är att underlätta för Europas industri att minska utsläppen och samtidigt behålla konkurrenskraft gentemot länder med lägre klimatambitioner. I praktiken är den en skatt på koldioxidintensiva varor från länder utanför EU, och är tänkt att uppmuntra grönare produktion runt om i världen.
I denna Europapolitiska analys diskuterar Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi (båda vid Utrikespolitiska institutet) hur sannolikt det är att mekanismen kommer att stimulera den här typen av konkurrens inom grön produktion, eller om den i stället kommer att följas av regulatoriska motåtgärder och fragmentering av den globala handeln.
Alla aktörer har inte välkomnat handelsåtgärden. Vissa ser den snarare som protektionism förklädd till klimatpolitik än som ett sätt att skapa likvärdiga förutsättningar för industrin. Det har ifrågasatts om mekanismen är kompatibel med WTO:s regler, och detta kommer också att prövas.
Författarna kommer med några rekommendationer för hur EU kan lyckas med CBAM, både utifrån hur mekanismen hittills har bemötts och baserat på hur handel och klimatåtgärder har utvecklats på senare tid. EU bör hålla ett strikt klimatfokus och inte mata in andra politiska mål i mekanismen, samtidigt som man intar klimatkänsliga länders perspektiv snarare än visar hänsyn för stora industriproducenter. Vidare bör EU vidta ytterligare åtgärder för att göra målen för handel och klimat mer samstämmiga.