Trumps tullar på import från EU har fått stor uppmärksamhet. De politiska effekterna är dock betydligt större än de ekonomiska. Samtidigt växer de amerikanska hushållens missnöje med ökade levnadskostnader, vilket på sikt kan skapa lägre hinder för EU:s export till USA. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps.
USA:s genomsnittliga tull på tullbelagda varor från EU har växlat sedan april 2025 (se figur 1). I september 2026 är den generella tullsatsen 11 procent. Importen av stål och aluminium beskattas med 50 procent, medan läkemedel med utgånget patent, flygplan och flygplansdelar, sågade trävaror samt halvledare är helt undantagna. Import av en del av varuimporten från andra delar av världen är belagd med liknande eller högre tullsatser.
De nominella tullsatserna ger dock en överdriven bild. Eftersom knappt hälften av importen är undantagen, är den effektiva tullen – tullinkomsterna i procent av importvärdet – 7 procent. Före april 2025 var den effektiva tullen drygt 2 procent. Ökningen är med andra ord ”bara” 5 procentenheter. Detta är en viktig förklaring till att Trumps tullar haft en mycket mindre effekt än vad tidningsrubrikerna kan ge intryck av.
Som en följd av tullarna har EU:s export av varor till USA fallit med cirka 25 procent (och för Sverige med cirka 15 procent). Tjänsteexporten – som svarar för en dryg tredjedel av den totala exporten – har inte belagts med tullar och är inte påverkad.
Vad är kostnaden av EU:s minskade export till USA? För att besvara frågan måste man beakta att en del av varuexporten till USA består av insatsvaror från länder utanför EU. Räknas detta bort utgör det inhemska förädlingsvärdet av varuexporten till USA cirka 2,5 procent av EU:s BNP. Denna export har alltså fallit med cirka 25 procent. Detta innebär att förlusten skulle uppgå till (0,25 x 2,5 ~) 0,6 procent av EU:s BNP. Att förädlingsvärdet är mindre än bruttovärdet av exporten förklarar – tillsammans med att höjningen av den effektiva tullsatsen är relativt liten – att de ekonomiska effekterna av Trumps tullar är begränsade.
Om tullarna hade tvingat exportörerna att sänka sina priser skulle förlusten bli större, men detta är inte fallet. I själva verket är förlusten sannolikt väsentligt mindre, eftersom företagen har kunnat anpassa sig på olika sätt för att kompensera för den minskade exporten. Volvo Cars har till exempel slutat exportera från Sverige och ökat produktionen av sina mest säljande modeller i sin fabrik i USA. Ericsson har ställt om så att EU-marknaden och expansionen i Indien försörjs från anläggningar i Europa och USA-marknaden genom ökad produktion i Texas och från länder med lägre USA-tullar.
Man kan vänta sig att en exportör som möter en högre tull neutraliserar en del av tullens effekt på konsumentpriset genom att sänka priset före tull. Studier som har gjorts av tullhöjningarna både under Trumps första och andra presidentperiod visar dock att detta i stort sett inte varit fallet.1 Konsumenterna får betala hela eller nästan hela den skatt som tullen utgör.
De amerikanska konsumentpriserna steg med 3,3 procent i årstakt i juli 2026, väsentligt över målet på 2 procent. Ungefär en tredjedel av denna ”överinflation” tillskrivs tullarna.2 I början av 2026 beräknades tullarna svara för merparten av överinflationen.3 De konsumentvaror som ökat mest i pris på grund av tullarna är vitvaror, skor, kläder, möbler och bilar. Förra året beräknas detta ha kostat det genomsnittliga hushållet ca 1 000 dollar och innevarande år beräknas kostnaden bli ungefär lika stor.4
Man kunde också vänta sig att USA:s tillverkningsindustri skulle uppvisa stigande sysselsättning och investeringar i skyddet av tullarna. Detta – och tullinkomster till statskassan – har varit den främsta motiveringen för Trumps tullpolitik. Men sedan Trump tillträdde har sysselsättningen fallit något och byggandet av nya fabriker har också fallit.5
En indikation på att tullarna inte har uppnått sitt syfte är att de sektorer som fått det högsta tullskyddet krymper. Däremot växer de sektorer som är undantagna, som IT och flygplansindustrin, beroende på de enorma investeringarna i AI och dess infrastruktur och på stora orderstockar hos Boeing. Importen av kapitalvaror har faktiskt vuxit snabbare än den inhemska produktionen.
Ökningen av levnadskostnaderna får stor uppmärksamhet i massmedia i USA och är den överlägset viktigaste frågan för väljarna i opinionsundersökningar.6 Detta är egentligen något av ett mysterium. Under senare år har de amerikanska hushållen i genomsnitt sett sina löner öka mer än konsumentpriserna.
Förklaringen till att hushållen tvärtom upplever att deras reallöner faller kan vara att de tror att lönen bestäms av arbetsgivaren, medan priset på bensin, livsmedel och andra varor bestäms av marknadskrafterna och den ekonomiska politiken. I själva verket bestäms även lönerna av marknadskrafterna. I det långa loppet ökar löner och priser i samma takt. Med andra ord betyder inflationen mycket litet för reallönerna; de bestäms av produktivitetsökningstakten.7
De tusen dollar som Trumps tullar på kort sikt har kostat de amerikanska hushållen motsvarar inte mer än någon procent i genomsnitt av hushållens utgifter. Deras politiska betydelse är uppenbarligen långt större. Missnöjet med de ökade levnadskostnaderna kan leda till en demokratisk majoritet i kongressen efter mellanårsvalet. Detta kan i sin tur resultera i lägre hinder för EU:s export till USA.
1 Se översikten av Kimberly Clausing och Maurice Obstfeld, Initially delayed, the pass-through of tariffs to consumer prices has arrived, Petersen Institute of International Economics, augusti 2026.
2 Neil Mehrotra och Michael Waugh, Initially delayed, the pass-through of tariffs to consumer prices has arrived, Federal Reserve Bank of Minneapolis, augusti 2026.
3 Robert Minton, Madeleine Ray and Mariano Somale, Detecting Tariff Effects on Consumer Prices in Real Time – Part II, Board of Governors Federal Reserve System, april 2026.
4 Erica York och Alex Durante, Impact of Trump Tariffs by the Numbers, Tax Foundation, augusti 2026 samt Yale Budget Lab, The State of U.S. Tariffs, augusti 2026.
5 Scott Linciome, US manufacturing is booming — but it’s no thanks to Trump’s tariffs, Cato Institute, augusti 2026.
6 Statista, https://www.statista.com/statistics/1362236/most-important-voter-issues-us/
7 Justin Wolfers, The Meaning of the $20 Burrito That’s Tearing MAGA Apart, New York Times, 17 augusti 2026.
Världshandeln skakar i sina grundvalar efter flera utspel och beslut om tullar från Vita Huset. Men hur ser arenan ut där handelskonflikten äger rum? Joakim Zander och Harry Flam gästar Sieps Podcast för en bred diskussion om tullarnas roll i det globala handelssystemet.